”Fler satsningar för klimatet och jobben!”
Är regeringen redo att ge oss unga möjligheten att forma en ljusare framtid med investeringar, utbildning och omställning? Den frågan ställer unga lokala företrädare för SSU och Elektrikerförbundet.
År 2045 ska Sverige vara klimatneutralt. Det innebär att en stor del av industrin och andra delar av samhället kommer att behöva elektrifieras. Infrastrukturen behöver rustas.
Parallellt med detta kommer vi se en utbyggnad av förnyelsebara energikällor.
Detta kommer ställa stora krav på vårt samhälle, men det är också att betrakta som en stor möjlighet – både för att som land klara vår egen hushållning på energi och ur en nationell säkerhetssynpunkt.
För att nå klimatmålen behövs det investeringar, inte bara pengar utan människor som kan göra jobbet.
I dag är de grupper som efterfrågas övervägande elkraftingenjörer, drifttekniker och distributionselektriker.
På bara tre år kommer rekryteringsbehovet i energisektorn vara 3200 nya jobb.
I dag uppger redan 58 procent av företagen i sektorn att det är svårt att anställa. En siffra som stiger år efter år.
Enligt svenska kraftnät kommer det att ta minst 20 år för att bara rusta upp det gamla elnätet. Rekryteringsbehoven kommer med andra ord att vara enorma i framtiden.
Samtidigt finns i dag nästan 700 000 personer inskrivna på arbetsförmedlingen.
Det är synnerligen beklagligt, då många kan matchas mot jobben som växer fram i energisektorn.
Därför vore det enda rimliga att regeringen tar initiativ till att genomföra ett helt paket med åtgärder för omskolning och utbildning.
Det är på det sättet samhället kan realisera idén om att fler unga samt arbetslösa ska kunna ta sig an de nya gröna jobben.
Vi har chansen att nå målet om att bli klimatneutrala samtidigt som vi skapar bättre förutsättningarna för unga att kunna komma i jobb
Det är en absolut nödvändighet att utbildningssatsningarna vänder sig till hela befolkningen.
Platsen för ens boende ska inte avgöra ens möjligheter att få rätt kompetens som arbetsmarknaden efterfrågar.
Därför kommer det vara av särskild vikt att utbildningarna tillgängliggörs digitalt för att även människor från både landsbygden och förorterna kan ta del av dessa satsningar.
I grundskolan måste eleverna få en bättre studievägledning i vilka utbildningarna som enkelt kommer ge jobb.
Unga kan givetvis se värdet i att välja en utbildning som med all säkerhet kommer kunna trygga deras ekonomi i framtiden.
Bristyrken ska ses som det mest attraktiva för unga, då konkurrensen om jobben inte är stor. Detta är en guldgruva som fler unga förtjänar att få veta mer om innan valet av utbildning på gymnasiet.
Jobb som växer fram inom elsektorn ser ut att bli framtidsyrken.
För att locka fler unga till bristyrkena kommer samhället behöva göra mer än att bygga ut utbildningarna.
Om fler ska söka sig till specifika yrken, måste även statusen höjas för jobben.
Mot den bakgrunden bör yrkesgrupper såsom distributionselektriker certifieras för att lyfta yrkets ställning på arbetsmarknaden.
Framför oss ser vi stora utmaningar för Sverige, men vi ser också fantastiska möjligheter.
Vi har chansen att nå målet om att bli klimatneutrala samtidigt som vi skapar bättre förutsättningarna för unga att kunna komma i jobb.
Nu gäller det att vi kavlar upp ärmarna och sätter igång.
Vi är redo, frågan är om regeringen är redo att ge oss unga verktygen som krävs för att vi gemensamt ska kunna forma en ljus framtid?
