Trots att coronakrisens botten har passerats och återhämtningen inletts är läget på arbetsmarknaden allvarligt.

Enligt LO-ekonomerna kommer arbetslösheten att öka mot tio procent vid årsskiftet. 

Långtidsarbetslösheten riskerar att dra iväg, vilket ökar ojämlikhet, social utanförskap och psykisk ohälsa.

En annan konsekvens av pandemin är att den snabba strukturomvandlingen påskyndas. Många av de som nu blir arbetslösa har arbetat inom branscher som besöksnäring och fysisk handel, där många jobb troligen försvinner för gott.

Vi behöver därför en arbetsmarknadspolitik som både bekämpar arbetslösheten här och nu och främjar en positiv strukturomvandling med mer produktiva, bättre betalda och mer tillfredställande jobb. 

Sveriges innovationskraft och välstånd bygger i hög grad på att strukturomvandlingar har genomförts med hjälp av kompetensutveckling och omskolning under ordnade former.

Det måste gälla även nu.

Ett viktigt verktyg i denna politik är arbetsmarknadsutbildning. Utbildningarna ger dem som förlorat jobbet nya kompetenser så att de kan ta de nya jobben som växer fram.

Vi välkomnar att regeringen och samarbetspartierna har hörsammat våra krav och ökar resurserna i budgeten till arbetsmarknadsutbildning, anställningsstöd, a-kassan och Arbetsförmedlingen. Men det räcker inte

Ett annat verktyg är anställningsstöd som ger de anställda arbetslivserfarenhet, språkträning och nätverk som förbättrar jobbchanserna.

Arbetslöshetsförsäkringen ska ge inkomsttrygghet vid arbetslöshet. Att försäkringen har ett högt tak och är inkomstrelaterad innebär att den ger incitament att arbeta.

Samtidigt har en generös ersättning positiva effekter på strukturomvandling, lönenivåer och jämlikhet samt gör att a-kassan fungerar som automatisk stabilisator i kriser.

Kärnan i arbetsmarknadspolitiken är Arbetsförmedlingen.

Arbetsförmedlarna skriver in arbetssökande, bedömer behov och anvisar till lämpliga insatser. Myndigheten kontrollerar också så att villkoren i a-kassan uppfylls.

Det är av yttersta vikt att Arbetsförmedlingen har goda förutsättningar att sköta sitt jobb.

Vi välkomnar att regeringen och samarbetspartierna har hörsammat våra krav och ökar resurserna i budgeten till arbetsmarknadsutbildning, anställningsstöd, a-kassan och Arbetsförmedlingen.

Men det räcker inte. I ett fortsatt reformarbete vill vi prioritera följande:

• Fokus på utbildning

Den stora ökningen av platser i både arbetsmarknadsutbildning och reguljär utbildning är välbehövlig. Men för många vuxna mitt i livet är studielån inte ett realistiskt alternativ. Vi välkomnar därför att regeringen och samarbetspartierna har lyssnat på oss och nu lovar bättre möjligheter att studera med aktivitetsstöd.

Gör bara inte samma misstag som med studiestartsstödet där för många krav höll antalet studerande nere! De som förlorat jobbet i pandemins spår måste få möjlighet att yrkesväxla till bristyrken på alla utbildningsnivåer.

• Förbättra anställningsstöden

Det är bra att budgeten satsar på fler extratjänster. Välfärdens arbetsgivare behöver all hjälp och alla arbetskollegor de kan få. Allt för ofta ser vi dock hur subventionerade jobb överutnyttjas och missbrukas. Att Arbetsförmedlingen får medel för att motverka fusk är bra, men för att komma tillrätta med problemen måste hårdare krav, kontroller och sanktioner genomföras mot arbetsgivare som missköter sig.

Genom kollektivavtalade etableringsjobb kan vi som parter se till att det blir ordning och reda med jobben.

• Permanent stärkt a-kassa

Vi välkomnar att förstärkningarna av a-kassan förlängs i två år. Men behovet av trygghet vid arbetslöshet kommer inte att försvinna 2023.

På sikt behöver den högsta dagpenningen i den inkomstrelaterade ersättningen snarare höjas ytterligare till en nivå där 70 procent av löntagarna kan få 80 procent av lönen. Arbetsvillkoret behöver också lättas ytterligare så att fler omfattas av försäkringen.

• Stoppa AF-privatiseringen

Privatiseringen som Centerpartiet drivit igenom kommer varken att underlätta hanteringen av krisen eller främja en positiv strukturomvandling. Stora omgörningar som denna stjäl både ekonomiska och personella resurser.

Myndigheten behöver inte bara resurser utan också arbetsro. LOV-modellen med resultatersättningar kommer dessutom att leda till att arbetssökande trycks ut i jobb som inte stämmer med deras kompetens. Reformen bör stoppas, eller åtminstone pausas. Utred frågan först, inklusive behovet och konsekvenserna. Gör om och gör rätt!

Budgetsatsningarna är välbehövliga och välinvesterade. De är viktiga för de arbetssökande men också för att företagen ska kunna rekrytera och expandera liksom för att Sveriges konkurrenskraft och välfärd ska stärkas.

Men låt inte ambitionerna stanna där!