Testade gig-jobb – gick plus minus noll
Tillfälliga uppdrag, snabba påhugg och osäker inkomst. Reportern Oskar Lodin provar på livet i gig-ekonomin i Sveriges Radio p1:s reportageserie “De nya daglönarna”.
Anna Frey och Oskar Lodin ligger bakom p1-serien ”De nya daglönarna”.
En rad appar gör det är lätt att hitta tillfälliga, enkla jobb hos privatpersoner, med allt från att montera Ikea-möbler till att köra grovsopor till tippen.
I serien “De nya daglönarna”, vars första avsnitt sänds den 2 juli, undersöker Sveriges Radio p1 livet i “gig-ekonomin”.
Det handlar om en arbetsmarknad där folk får betalt för att utföra korta uppdrag i stället för att ha en anställning och där jobben förmedlas genom digitala plattformar, utan inkomstgaranti eller kollektivavtal.
– Vi har sett de här apparna växa fram och det känns som någonting nytt, inte minst när det gäller hur arbetet är organiserat. Det här ställer många frågor kring trygghet, arbetsvillkor och skatt, säger reportern Oskar Lodin, som i serien provar att arbeta som “giggare” via tre olika företag.
I första avsnittet testar han att jobba som “runner” genom företaget Taskrunners app.
Efter en fem minuter lång telefonintervju aktiveras hans konto i appen, där privatpersoner annonserar efter folk som kan sätta upp hyllor, skjutsa släktingar från Arlanda och utföra andra sysslor.
“Runners” som är anslutna till appen lägger sedan bud mot varandra på hur mycket de begär för jobbet och uppdragsgivaren kan välja den billigaste.
Taskrunner tar 15 procent av intäkten, men företaget fungerar inte som en arbetsgivare utan förmedlar bara kontakten mellan “runner” och uppdragsgivare.
Att få ut en rimlig timlön visade sig vara svårt för Sveriges Radios reporter.
Som bäst fick han 300 kronor i timmen efter skatt, för att montera möbler hos en privatperson i två timmar.
– Det lägsta blev 65 kronor i timmen efter skatt för att köra trädgårdsavfall från en tomt till återvinningen. Med vägtullar gick jag plus minus noll på det jobbet, berättar Oskar Lodin.
– Det är svårt att räkna ut intäkten i förväg och det lägger stort ansvar på den enskilda giggaren.
Oskar Lodin bär dold mikrofon under sina uppdrag i serien, men berättar att mötena med uppdragsgivarna var positiva.
– Alla var trevliga. Vissa kunde kännas lite skamsna över att de betalar för att få hjälp. Det är en rätt speciell situation att sitta på någons vardagsrumsgolv och skruva ihop en möbel medan någon sitter och jobbar på sin dator intill.
– Det är ju vardagen för många i arbetslivet, men skillnaden är att man inte har så stor auktoritet eftersom sysslorna är så enkla.
Gig-företagen lockar med frihet, flexibilitet och extrapengar när det passar.
Facket menar att lönerna dumpas och Skatteverket varnar för en växande svart ekonomi.
– I två av apparna jag testade är det helt giggarnas ansvar att kolla på vad man ska betala i skatt och räkna in det i priset, säger Oskar Lodin.
– Risken finns att det blir en prispress och helt olika förutsättningar i budgivningen om gigen eftersom man inte vet om alla betalar skatt. Enligt Skatteverkets beräkningar skattar 80 till 90 procent av de som jobbar inom gig-ekonomin fel eller inte alls.
