Kampen fortsätter
Organisering och samtal på arbetsplatser om välfärd och arbetsmiljö är det som kan stävja det missnöje som gör att många röstar på SD, skriver Arbetets chefredaktör.
”Det var den allra värsta av tider, det var den allra värsta.”
Så inleds Ali Smiths bok Höst som utspelar sig efter Brexitomröstningen.
I tider där världen väljer en Trump till president och där Storbritannien väljer att lämna EU vilar något ödesmättat över varje val som äger rum. Det finns en stark känsla av att saker kommer bli mycket, mycket värre.
Kanske var det därför känslan av lättnad var så stark på Socialdemokraternas valvaka.
Sverigedemokraterna blev inte näst största – eller som vissa fasade för största – parti. Moderaterna var det parti som tappade mest.
Och trots att Socialdemokraterna faktiskt backar jämfört med förra valet är det en viktig trend som brutits. Man har gjort en stark slutspurt.
De kommande åren måste till stor del handla om organisering och samtal på arbetsplatserna
SVT:s valundersökning hade placerat partiet på 26,2 procent. Men de som nervöst trampade runt i Färgfabrikens lokaler kom också ihåg en annan mätning. Den SCB-mätning som i maj gav partiet 25 procent av rösterna.
Valnattsresultatet på 28,4 procent var alltså bättre än vad många kunnat föreställa sig.
En viktigt förklaring till uppryckningen är med all sannolikhet att fokus flyttades från hårdare tag och migrationsfrågor till trygghet på jobbet. Den omsvängningen gav partiaktivister något att kämpa FÖR inte bara något att vara emot.
När LO summerade valrörelsen på valdagen hade man ringt över 640 000 samtal. Utan ett tydligt fokus på välfärden och arbetsvillkor hade sannolikt inte lika många samtal skett.
Det om något måste Socialdemokraterna ha med sig när man går in i eftervalsdebatten.
När Arbetet intervjuade Karl-Petter Thorwaldsson i samband med att han la sin röst på söndagsmorgonen underströk han den oro som han kände inför dagen: ”Om SD är jämnstora med S bland LO-medlemmar, då kommer vår debatt att bli väldigt svår de kommande åren”.
Också han hade skäl att dra en lättnadens suck – eller åtminstone en halv sådan – när kvällen gick mot sitt slut. Även om SD går fram och S minskar bland LO-väljare finns där fortfarande en markant skillnad.
Utan ett tydligt fokus på välfärden och arbetsvillkor hade sannolikt inte lika många samtal skett. Det om något måste Socialdemokraterna ha med sig när man går in i eftervalsdebatten
SVT:s valu visade att 38 procent av LO-medlemmarna la sin röst på S och 26 procent på SD.
Samtidigt stämmer sådana siffror till eftertanke. Vi går in i ett mycket rörigt parlamentariskt läge – sannolikt för en lång tid framöver. Missnöjet riskerar att fortsätta gro. De kommande åren måste till stor del handla om organisering och samtal på arbetsplatserna.
Samtal om vad välfärden ger oss, om vad som händer om arbetsmiljön monteras ned och varför det är så oändligt viktigt med människors lika värde. Kampen står om vår självaste demokrati i en tid där inget längre kan tas för givet.