Feministisk motrörelse i repressivt Ryssland
De senaste åren har det officiella Ryssland blivit allt mer konservativt, något som särskilt drabbat kvinnor.
Nyligen avkriminaliserades vissa typer av våld i nära relationer. En känd parlamentsledamot (Jelena Mizulina) vill förbjuda abort. Den inflytelserika rysk-ortodoxa kyrkan kräver samma sak.
Det är en nedslående utveckling, men inte det enda som händer i Ryssland. För samtidigt som Putin allt oftare tar av sig skjortan, kör motorcykel och flyger flygplan har feminismen på allvar kommit till Rysslands storstäder. I Moskva hölls den 11 mars ”FemFest”, landets första stora feministiska festival.
Många ser ”Jag är inte rädd att berätta” som central för feminismens genombrott i Ryssland. Det var en sociala medier-kampanj där unga kvinnor skrev om sina erfarenheter av övergrepp och våld. Den nådde långt utanför aktivistkretsar.
Förändringen syns också i ryska liberala medier. En som bidragit till det är journalisten Bella Rapoport. 2015 skrev hon en krönika där hon menade att den i liberala kretsar supercoola nyhetsportalen Meduza var sexistisk. Hon fick i stort sett hela Rysslands liberala elit emot sig, men stod på sig och vann. Numera hittar man artiklar med feministisk analys i så gott som samtliga ryska liberala medier. Meduza har precis skaffat en podd och ett av de första avsnitten handlar om just feminism.
Att allt fler unga i storstäder, främst kvinnor, men även en del män, kallar sig feminister kan både ses som en reaktion på den repressiva politiken och som del av en större internationell trend.
Förändringen gäller en mycket begränsad del av Ryssland. För även om ryska feminister har varit framgångsrika bland unga demokratiskt sinnade storstadsbor, så har de haft obefintligt inflytande på den förda politiken. Men rörelsen är ny och Kreml kommer så småningom behöva förhålla sig till den.
David Isaksson, frilansjournalist i Moskva