”Föräldrar ska inte vara kunder – avskaffa skolpengen”

Regeringen och skolminister Lotta Edholm har utlovat en helrenovering av friskolesystemet. Det låter bra, men så långe skolornas pengar tillåts följa elevens val kommer verklig förändring att utebli. Ska vi lämna marknadsskolan måste den så kallade skolpengen skrotas.

Friskolereformen skulle ge elever och föräldrar större valfrihet och skapa en dynamisk skolmarknad där skolor konkurrerar genom kvalitet. Men konkurrensen präglas inte av kvalitet. Det har i stället visat sig bli röststarka elevers och vårdnadshavares individuella preferenser och egennytta som styr.

Påtryckningar från föräldrar och rektorer

I dagens marknadsstyrda skola kräver allt fler vårdnadshavare att läraren ska vara tillgänglig på kvällar och helger. Eller individuella särlösningar för sina barn.

Många anser sig ha rätt att påverka undervisningens upplägg och innehåll och vilka lektioner och moment som eleven ska få slippa delta i. Vissa försöker till och med påverka betygssättningen.

Fler och fler vårdnadshavare och elever betraktar sig med andra ord som skolkunder. Vad värre är: När vi frågat Sveriges Lärares medlemmar uppger nästan sex av tio att rektor eller huvudmannen ser elever och vårdnadshavare som kunder.

Fler än var tionde lärare har varit med om att rektorn har försökt påverka deras betygssättning. 

Kund-tänk skapar osund relation

Eftersom alla elever bär med sig en så kallad skolpeng, så ges starka incitament för skolorna att tillgodose kundernas önskningar. Annars väljer de en annan skola och tar med sig sin skolpeng dit.

Lärarens roll förskjuts till att bli en servicegivare där inte kunskap och lärande längre står i centrum. Vårdnadshavares orimliga krav på specialbehandling ökar arbetsbelastningen och tar tid från andra elevers rätt till stöd och hjälp. 

Modellen med skolpeng skapar med andra ord en osund relation mellan lärare, elever och föräldrar. I spåren av detta ser vi kraftig betygsinflation, bland annat att elever i friskolor systematiskt får högre betyg än vad till exempel nationella provresultat motiverar. 

Regeringen har långsamt börjat inse att något är skevt och har tillsatt Utredningen om vinst i skolan som ska lämna förslag på olika restriktioner. Utredningen är snart klar, men har inte i uppdrag att ompröva den så kallade skolpengen.

Räcker inte att begränsa vinstuttag

Detta är ett stort misstag. Att enbart begränsa vinstuttag är inte tillräckligt för att lösa upp det långt drivna marknadstänkandet. Skolans finansiering måste reformeras så att pengarna inte följer elevens val. 

Det är egentligen det enda rimliga. Kostnaden för lärare och klassrum förblir densamma i stort sett oberoende av antalet elever. Det kostar lika mycket att bedriva en skolklass med 20 elever som en klass med 28 elever. Det konstiga är att nuvarande ersättning ändå ges per capita. 

Om regeringen inte går något åt skolpengssystemet lär den utlovade renoveringen blir en tunn fernissa. En helt ny ersättningsmodell behöver införas som huvudsakligen utgår från skolans fasta kostnader.

Det är absurt att vi lärare hamnat i en yrkesroll som handlar om kundservice. Alla politiker borde inse att marknadslogik inte passar i skolans värld. För visst är vi väl överens om att skolan inte ska vara en marknadsplats där elever och föräldrar agerar som kunder?