Kampen mot extremhögern får arbetarrörelsen ta själv

Bland de 94 riksdagsledamöter som avrättades i koncentrationslägren efter nazisternas maktövertagande i Tyskland var 90 procent, 84 personer, socialdemokrater och socialister.

I sin ohygglighet visar det vilka nazisterna såg som sina huvudfiender. Det var fackföreningsledare och socialdemokrater.

Tyvärr minns inte många det i dag. Den bild av motståndet som har fått bäring är i stället att liberaler stod i främsta ledet mot nazisterna. Denna förvrängda bild skapades direkt efter kriget, som en följd av kalla kriget och rädslan för att Sovjet skulle få större inflytande.

I dag, när extremhögern åter är på frammarsch, är det dock uppenbart att vi inte ser några liberala motalternativ alls. Världens liberaler står handfallna.

L som garant för SD-makt

Vi såg det i Demokraternas nederlag i det amerikanska presidentvalet och partiets kollaps efter valet. Vi ser det i Sverige genom Centerns eviga försök att skapa billig arbetskraft, svensk eller utländsk, och häpna över att dumpade löner skapar motsättningar.

Och vi ser det i Tidösamarbetet, där Liberalerna axlat rollen som tyst garant för Sverigedemokraternas inflytande.

Trots detta tror delar av socialdemokratin att liberalerna kan och vill bli bundsförvanter i den alltmer akuta kampen mot extremhögern.

Det kommer aldrig att ske. Och det är dags att inse det.

Vi riskerar svensk Trump

För att skapa en motbild mot extremhögern måste vi i stället se de verkliga konflikterna.

Häromdagen kunde vi läsa att Göteborgs stad förbjuds att ställa krav på kollektivavtal vid offentlig upphandling, ett förbud som liberalerna välkomnar.

Häromdagen kunde vi också läsa att antalet ”atypiska jobb”, allt som inte är fasta heltider, ökar kraftigt. Hälften av alla löntagare under 25 år har i dag en atypisk anställning. 

Enligt en studie från Karolinska Institutet leder det till osäker inkomst, lägre livskvalitet, urholkade rättigheter, högre dödlighet, betydligt fler arbetsolyckor och sämre psykisk hälsa.

Liberalernas tystnad är kompakt.

Men det är just denna typ av nyheter som arbetarrörelsen måste reagera på.

I annat fall riskerar vi en amerikansk utveckling, där många arbetare i sin maktlöshet i stället sluter upp bakom Donald Trump.

Finansvalpar styr

I USA ska nu 20 000 nya statsanställda tillsättas politiskt. ”Den djupa staten”, en helt igenom politiskt styrd stat, blir alltså slutligen verklighet – i USA.

Elon Musks kader av handplockade unga män, i den organisation som kallas Doge, lägger nu över en mängd beslut från den amerikanska staten till de amerikanska arbetsgivarna.

I sent svenskt 1980-tal skulle dessa unga män ha avfärdats som finansvalpar.

I dag styr de den amerikanska arbetarens framtid.

Använd traditionellt fackligt-politiskt arbete för att stoppa en sådan utveckling i Sverige och lyft i stället de verkliga motsättningarna.

Släng ut vartenda privat drivet, vinstsyftande företag ur skattefinansierad välfärd, återreglera bostadsmarknaden så folk har någonstans att bo.

Kräv kollektivavtal.

Människor behöver rimlig inkomst, trygghet, fasta tjänster, utvecklingsmöjligheter, säkra arbetsplatser, rättvisa.

Våld skapar underkastelse

”Våld kan skapa underkastelse men våld kan aldrig skapa makt”, skrev den nu återigen uppmärksammade politiska filosofen Hannah Arendt i sin bok Om våld från 1969.

Med blixtens hastighet levererar Donald Trump nu totalitära och auktoritära bestämmelser för att skapa underkastelse.

Det är fascismens och nyfascismens väg.

Att lyfta befolkningens grundläggande trygghet är den motsatta och nu helt nödvändiga motstrategin för att stoppa extremhögern.

I den kampen kommer arbetarrörelsen aldrig att få något stöd från liberalerna.