Svenskt Näringsliv offrar glesbygden och välfärdsanställda

Kommunsektorn är ineffektiv och både kan och bör trimmas ner.

Ungefär så kan man sammanfatta Svenskt Näringslivs senaste rapport ”Effektiviteten i Sveriges kommuner: så kan vi spara miljarder utan att tumma på kvaliteten”. 

Enligt rapportförfattarnas beräkningar kan Sveriges 290 kommuner spara drygt 90 miljarder. Danderyd och Täby är jätteeffektiva.  

Bakläxa för glesbygd

Glesbygdskommuner, främst i norra Sverige, får bakläxa. 

Kommuner som Överkalix, Vilhelmina och Pajala uppmanas ta efter kommuner som är till ytan mindre, har fler invånare och ligger närmre så kallade tillväxtregioner. Hur ska detta gå till, kan man ju undra när man kikar på en Sverigekarta. 

Dessa kommuner ska kapa kostnader, gärna genom att öka de privata aktörerna inom den offentliga sektorn, tycker Svenskt Näringsliv. Samtidigt ska arbetsvillkoren (det är ju personalen som i många fall är den största kostnaden) pressas ytterligare. 

Skolpengen är inte alltid effektiv

Det räcker dock med att man läser på lite grann om skolsystemet och skolpengens utformning för att förstå att det finns andra kostnadsdrivande mekanismer. 

Skolpengen till friskolekoncerner ökar ju när kommunens kostnader ökar. I utflyttningskommuner som Överkalix, där de gått från att vara tre klasser per årskull till en, finns alltså ett guldläge för friskolor att tjäna en hacka. Lokalerna kostar ju samma och det behöver ju finnas ett antal lärare på plats oaktat om alla bänkar i skolan är fyllda. 

Alternativkostnaderna för uteblivna satsningar inom skolan och äldrevården kan de till synes leva med så länge näringslivet får sitt.

Mest sparpotential i välfärden

Dessa är bland annat utbränd personal, svårigheter att rekrytera till välfärdsyrken men också vanvård av äldre och skolor där barn antingen misslyckas med att gå vidare till gymnasiet eller i värsta fall hamnar snett.

Mest sparpotential i kronor menar rapportförfattarna finns inom äldrevården, där personalen utgör den allra största kostnaden och där anställda redan idag larmar om ohållbara arbetsvillkor dag in och dag ut. 

Minutscheman, övervakning, delade turer och krav på att hela tiden göra mer på kortare tid. Det är inte hållbart, det kan vem som helst som bemödar sig att besöka äldreboenden och prata med personal där förstå.

Som alltid när det ska mätas, vägas och kapas i offentlig sektor så blir vad man mäter och hur avgörande. Här finns en ideologisk skillnad värd att peka ut. 

290 kommuner med olika förutsättningar

I rapportens inledning konstaterar Svenskt Näringsliv själva att näringslivet är beroende av en offentlig sektor som levererar välfärdstjänster så billigt som möjligt. 

De kommuner som ligger i topp har en socioekonomiskt välmående befolkning med högre utbildningsgrad och högre inkomster. 

Det vill de inte prata om. I stället vill de lyfta ”slöseriet” och skyller uteblivna investeringar och vårdslös hantering av skattemedel på alla utom sig själva. Rimligt, för den som enbart bryr sig om pengar och näringslivets väl och ve. 

Kommuner har å andra sidan ett lite mer komplext uppdrag. Det är inte bara väsensskilt näringslivets, de 290 kommunerna har väldigt olika förutsättningar. 

Ideologiska skillnader

Högern, och nu Svenskt Näringsliv, kommer vilja dra allt till sin spets, konkurrensutsätta och tja, kanske vara ok med att komma till den punkt att man övervakar personal med minutscheman eller i värsta fall väger blöjor. 

Värdet skapas enligt deras devis av näringslivet och därför är det överordnat allt. 

Men kommunernas uppdrag är att skapa goda förutsättningar för både anställda och invånare. Värdig äldrevård, en skola som fångar upp även de elever som har det tufft fast man vet att det kostar mer.  

Värdet är god välfärd och goda arbetsvillkor.