Klimatet och säkerheten kräver investeringar
Dagens reformutrymme räcker inte om vi ska få ordning på Sverige, skriver Jakob Sahlin och Marvin Gilbert Hallström från Klimatsossarna.
Vi befinner oss i ett helt nytt geopolitiskt läge. USA har för andra gången lämnat Parisavtalet, slaktat det globala biståndsarbetet och nu underminerat både Ukrainas och Europas säkerhet. Efter mötet i München står det helt klart att Europa kommer att behöva investera mera i sin egen säkerhet och samtidigt göra mer för att motverka klimatkrisen.
Mot den bakgrunden är det uppenbart att den politiska uppgörelsen om ett balansmål och bibehållet skuldankare på 35 % av BNP är överspelat.
De 25 miljarder per år som frigörs är långt ifrån tillräcklig för att både investera i vår gemensamma säkerhet och öka takten i klimatomställning. Särskilt inte utan tillräckliga ambitioner i skattepolitiken.
Nödvändiga investeringar i försvar och stöd till Ukraina får inte tränga ut andra minst lika nödvändiga investeringar i klimat, industri och infrastruktur.
Investeringarna som behövs
Vi i Klimatsossarna noterar att Sverige har en av de starkaste statsfinanserna i västvärlden – den statliga sektorn har en nettoförmögenhet på över 2 000 miljarder kronor enligt Ekonomistyrningsverket.
Sverige är alltså på pappret ett rikt land men lider samtidigt av massarbetslöshet, låg tillväxt och en stor investeringsskuld. Allt detta försvårar våra möjligheter att accelerera den mycket nödvändiga klimatomställningen.
Vi uppmanar de politiska partierna i allmänhet och socialdemokratin i synnerhet att ta in den nya verkligheten och våga investera i framtiden. Bara för att ta några exempel – utöver försvarssatsningar – på de stora investeringar som behövs:
- Vi behöver förnya och klimatanpassa våra vatten- och avloppssystem. Valet står mellan att kräva abnorma höjningar av VA-avgifter av alla kommuninvånare runt om i landet eller att låta staten stå för merparten av kostnaden.
- Vi behöver bygga ut och stärka vårt elsystem. Den gröna nyindustrialiseringen kräver en stor mängd ny el och branschen är tydlig med att dagens investeringstakt inte är tillräcklig. Förutom förenkling av tillståndsprocesser och bättre samhällsplanering krävs också mer gemensamma investeringar för att målen ska nås.
- Vi behöver bygga ut och rusta upp vår järnväg. Dagens situation är ohållbar och har förvärrats av missbedömningar i prognoser om tågtrafiken. I dagsläget bedöms järnvägsnätet ha en underhållsskuld på 76 miljarder kronor. Det är hög tid att beta av den skulden och se till att tågen kan gå i tid.
Låna gemensamt
Vi måste ompröva tidigare ställningstagande och använda de ekonomiska muskler som finns. Vatten- , energi- och järnvägsinfrastrukturen är centrala byggstenar för att samhället ska fungera och klara av att ställa om i den takt som krävs.
De stora investeringar som säkerhetsläget och klimatomställningen kräver blir också billigare om vi lånar gemensamt, tack vare att staten kan ta upp lån till betydligt lägre ränta.
Och det är inte bara vi som gör den analysen. Såväl LO som Svenskt Näringsliv och Finanspolitiska rådet förordar mer utrymme för lånefinansiering av investeringar för att komma till rätta med underhållsskulden.
Det är möjligt att både satsa på försvaret och klimatomställningen om staten tar ett större ansvar. Om inte staten tillåter sig att låna till investeringar sitter istället kommuner och regioner – och till sist den vanliga medborgaren – med konsekvenserna av bristande infrastruktur, höga elpriser och tåg som inte går i tid.
Men med rätt investeringar i nya gröna jobb kan vi öka tillväxten och garantera en fortsatt stark välfärd. Samtidigt minskar vi både utsläppen och ökar tryggheten på köpet.