Det är en ljum onsdagkväll i november på Donald Trumps residens Mar-a-Lago i Palm Beach, Florida. En vecka har gått sedan Trumps valseger mot Kamala Harris.

Några av den blivande presidentens närmaste allierade, klädda i aftonklänningar och mörka kostymer, har samlats i trädgården, omringade av vajande palmer, för att fira. Från scenen ropar en talare, Trumps rådgivare Brooke Rollins: ”Var är högerns George Soros?”, och syftar på den ungersk-amerikanska miljardär som donerat enorma summor till Demokraterna. Elon Musk ler och sträcker högerhanden i luften. Festdeltagarna jublar, och Brooke Rollins utbrister: ”Gud välsigne dig Elon. Vi är så, så tacksamma.”

Musks förmögenhet har ökat med miljarder

Elon Musk – världens rikaste man – donerade motsvarande drygt tre miljarder kronor för att få Trump och andra republikanska politiker valda under 2024. Sedan dess har han mer eller mindre flyttat in på Mar-a-Lago, och syns ständigt vid Trumps sida. 

Musks investeringar i Trump är kaffepengar jämfört med hur mycket han redan har tjänat på valsegern. Sedan valet har hans förmögenhet ökat med 170 miljarder dollar – drygt 1 800 miljarder kronor – tack vare stigande Tesla-aktier.

Elon Musk belönas också med stor politisk makt. Han kommer att leda Trumps nya ”effektiviseringsdepartement” Doge, tillsammans med en annan miljardär, Vivek Ramaswamy.

Planen är att de ska skära bort minst 2 000 miljarder dollar (ungefär 22 000 miljarder kronor) från regeringens budget. Den nya maktpositionen kommer att innebära en rad intressekonflikter eftersom Musk, vars företag regleras av amerikanska myndigheter, nu själv ska styra över den regleringen. 

Motarbetar fack på Teslafabriker

Elon Musk har fungerat som en sidekick till Trump, men är också en tung politisk profil i egen kraft, med över 200 miljoner följare på X, och med ett eget tydligt politiskt varumärke: En populist, motståndare till etablerade medier (Musk beskrev sitt köp av X år 2022 som ett motgift mot ”fake news”) som sprider konspirationsteorier och högerextrem propaganda. 

Till hans politiska profil hör också ett starkt motstånd mot fackföreningar. Själv har han formulerat det som att han ”inte håller med om själva idén om fackföreningar”.

Elon Musk har motarbetat bildandet av fack på sina Teslafabriker och har anklagats för att hota och avskeda anställda som försöker organisera sig fackligt. I Sverige strejkar IF Metall sedan över ett år på Teslas verkstäder och serviceställen mot att företaget vägrar teckna kollektivavtal. 

Målet: Att krossa lagen som skyddar arbetare

För USA:s fack väntar nu fyra osäkra år. Elon Musk väntas rikta in sig på arbetsmarknadsmyndigheten National Labor Relations Board, NLRB.

Myndigheten har drivit en process mot Musk efter att han sparkat anställda på sitt privatägda rymdbolag Space X som kritiserat honom i ett öppet brev. Musk svarade med att hävda att den hundraåriga myndigheten saknar legitimitet, vilket han vill pröva i domstol. 

Musks mål är att krossa National Labor Relations Act, som reglerar förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare i den privata sektorn. Han har stöd i den ambitionen från andra fackfientlig jätteföretag, som Starbucks och Amazon.  

– Jag är säker på att Musk och Trump kommer att avskeda den nuvarande chefen för NLRB och ersätta henne med någon som helt och hållet tar arbetsgivarnas parti, säger Jeff Hauser, som leder tankesmedjan Revolving Door Project och har en bakgrund inom AFL-CIO, USA:s motsvarighet till LO.

Musk vill gynna Tesla

Elon Musk väntas ha flera stora planer för sin tid som Trumps förtrogne i Vita huset, förutsatt att de båda alfahannarna kan hålla sams. Bland annat vill Musk avveckla regleringar som han anser hindrar Space X. 

– En av hans vänner, miljardären Jared Isaacman nominerades just till att leda NASA, säger Jeff Hauser, och fortsätter: 

– Musk vill också gynna Tesla och påverka regleringen av bilar i USA, till exempel när det gäller självkörande fordon. Han vill troligen också påverka lagstiftningen kring artificiell intelligens, sänka skatterna och få bort begränsningarna för rasdiskriminering vid anställningar. 

Stridsvilja hos USA:s arbetare

De senaste fyra åren har USA:s fack haft medvind. Arbetare lyckades organisera sig på notoriskt fackfientliga arbetsplatser som Amazon och Starbucks. Joe Biden har setts som den mest fackföreningsvänliga presidenten någonsin. Det har dessutom funnits en stridsvilja hos amerikanska arbetare i kölvattnet efter pandemin. Hundratusentals har strejkat, stundtals med stor framgång, som i fallet med bilarbetarfacket United Autoworkers strejk mot de tre största amerikanska biltillverkarna år 2023 som ledde till stora löneökningar.

– Det mesta tyder på att strejkvågen kommer att fortsätta de kommande fyra åren, säger Tobias Higbie, arbetarhistoriker på universitetet UCLA:s Institute for Research on Labor and Employment i Los Angeles.

– De höga levnadsomkostnaderna i USA sätter väldigt hård press på arbetarna, vilket har varit drivkraften i strejkerna. Utöver att strejka kommer facken förstås organisera sig inför valet till USA:s kongress 2026. Målet är att Demokraterna ska ta tillbaka åtminstone en av kongressens kammare och göra det svårare för Trump att få igenom sin politik, säger Tobias Higbie. 

Kluven syn på facket

Synen på fackföreningar är kluven och komplicerad i den tillträdande Trump-regeringen.
– Det finns en auktoritär, populistisk del av Republikanerna som vill föra in fackföreningar som Teamsters och bilarbetarfacket UAW under partiets paraply, säger John Logan, professor i arbetsmarknadsstudier vid San Francisco State University. 
– De har noterat att medlemmarna i de facken är mycket mer konservativa än ledningen, och att de i hög grad röstar på Trump. Musk vill å sin sida absolut inte införliva UAW i Republikanerna. Han vill krossa facket eller åtminstone se till att de inte kan komma i närheten av hans företag, säger John Logan.  
– För Elon Musk är kontroll viktigast av allt. Han vill absolut inte dela beslutsfattandet i sina företag med någon annan. Hela idén att en fackförening ska kunna ha synpunkter är helt otänkbart för honom.

Nedstängda fabriker påverkade Musk

Den 53-åriga tiobarnspappan har gjort en snabb politisk resa högerut. Elon Musk ska i tidigare presidentval ha röstat på Biden, Clinton och Obama. Men i maj 2022 vände han, och uppmanade sina följare på Twitter att rösta på Republikanerna med hänvisning till att Demokraterna står för ”splittring och hat”. Efter att ha köpt Twitter och döpt om plattformen till X använde han den för att lansera republikanen Ron DeSantis valkampanj. 

Skiftet tycks ha skett under pandemin, då Covid-restriktionerna ledde till att Teslas fabriker i Kalifornien och Kina stängdes tillfälligt. Det gjorde att företagets aktier tappade kraftigt i värde. Synen på pandemin var kraftigt politiserad i USA, och Musk tydde sig till högersidan som var motståndare till nedstängningarna. 

Elon Musk har själv lyft fram att erfarenheterna med sin dotter Vivian, som är trans och har bytt juridiskt kön, varit en viktig faktor i hans högersväng, och i att han blivit en ledarfigur i det amerikanska kulturkriget. 

– Som jag ser det är min son död, dödad av ”woke-viruset”, sa Musk i en intervju med den kanadensiske psykologen och högeraktivisten Jordan B Peterson.

– Så jag lovade att förstöra woke-viruset efter det. Och vi gör vissa framsteg, fortsatte Musk. 

”För mycket för hans känsliga ego”

I en annan nyckelhändelse i Musks politiska utveckling lät Joe Biden bli att bjuda in honom till ett möte om elbilsindustrin i Vita huset år 2021. Vd:arna för biljättarna General Motors, Ford och Stellantis var på plats, liksom UAW:s ordförande, men inte Elon Musk trots att Tesla står för omkring sju av tio sålda elbilar i USA. Anledningen till den uteblivna inbjudan antas ha varit Musks fackfientlighet. 

– Det blev för mycket för hans väldigt känsliga ego, säger Jeff Hauser. 

– Han är en mycket märklig man. 

Jeff Hauser tror även att den svenska Tesla-strejken spelat en roll i Elon Musks radikalisering. 

– Den är en delförklaring till varför Musk är en så hängiven motståndare till facket, och varför han lägger så mycket tid och pengar på politik. Han var inte en särskilt politisk figur för fyra år sedan, säger Jeff Hauser. 

– Och jag tror att om amerikansk arbetsrätt förstörs av Musk kommer amerikanska fack att betrakta Sverige och andra länder med en stark arbetarrörelse som en förebild för vad man ska göra härnäst. 

National Labor Relations Act

Lagen, som kom till 1935, slår fast anställdas rätt att organisera sig och uppmuntrar kollektivavtal på den amerikanska arbetsmarknaden. Lagen erbjuder ett skydd så att anställda i privata företag kan arbeta för att förbättra sina arbetsförhållanden utan risk för repressalier. De flesta anställda omfattas av lagen oberoende om de är med i ett fack eller inte. 

Källa: nlrb.gov

Musks intressekonflikter 

Elon Musks roll i ledningen för Trumps nya effektiviseringsdepartement ”Doge” väntas göra världens rikaste man ännu rikare. Så här kan hans företag och dess arbetsplatskonflikter påverkas. 

Tesla

Den amerikanska trafikmyndigheten NHTSA utreder Teslas autopilot som har kopplats till 13 dödliga olyckor. Om myndighetens resurser stryps kan det påverka utredningen. 

Elbilsjätten har också hamnat i juridiska processer för sitt motstånd mot fackföreningar. Företaget har stoppat anställda som delat ut fackliga flygblad, förbjudit fabriksarbetare att bära fackliga t-shirts och hotat anställda med att de kan bli av med sina aktier om de går med i facket. Musk har också hotat att avskeda strejkande anställda. Tesla anklagas också för problem med sexuella trakasserier, rasism och skador på jobbet. 

Arbetsmarknadsmyndigheten NLRB har agerat mot Tesla, som nu väntas försöka påverka myndigheten.

Space X

Rymdbolaget Space X har fått uppdrag för motsvarande 150 miljarder kronor av USA:s regering sedan Elon Musk tog över företaget. Space X jagar efter fler uppdrag, bland annat för bredbandstjänster via Starlink och månfärder.  

Musk har avskedat anställda på Space X som kritiserat honom offentligt, vilket är olagligt enligt NLRB. Här finns risk att Musk rekommenderar nedskärningar på NLRB, vilket kan påverka hans företag.  

xAI

xAI är Elon Musks startup för artificiell intelligens. Planen är att bygga världens största superdator i delstaten Tennessee. Detta projekt har kritiserats för att orsaka utsläpp i området. Elon Musk har redan flera konflikter kring Tesla och SpaceX med miljömyndigheten EPA – en myndighet som ”Doge” kan kunna påverka.

Kryptovaluta

Namnet på Elon Musks nya effektiviseringsdepartement ”Department of Government Efficiency”, eller Doge, är en referens till hans favoritkryptovaluta Dogecoin. Valutan har stigit med 100 procent sedan valet. Musk har även gjort stora investeringar i andra kryptovalutor. Uppluckrade regler kring kryptovalutor kommer att ha en stor effekt på Musks privatekonomi.