Den 17 november kunde allmänheten läsa att Magdalena till Expressen påstått att socialdemokratin “byggde folkhemmet och väldigt mycket av det som vi betecknar som Sverige. Det glömmer en del, att vi faktiskt gjorde det. Men vi gjorde det inte på lånade pengar. Vi gjorde det samtidigt som vi skötte statsfinanserna.”

Byggdes folkhemmet utan lån?

Många tänker nog att folkhemmet byggdes under perioden efter andra världskriget, mellan 1950- och 1980-talet då Sverige präglades av en snabbt växande ekonomi, minskade inkomstklyftor och decennier av socialdemokratiskt regeringsinnehav.

Det är under 80-talet den svenska ekonomin var som mest jämlikt och det generella välfärdssamhällets förmåga att möta sitt åtagande på ett jämlikt sätt var som bäst.

Stämmer då det Andersson säger, att folkhemmet byggdes utan lånade pengar?

Mellan 1950 och december 1965 kan vi se att statsskulden nästintill fördubblas från cirka 12 miljarder till drygt 22 miljarder kronor. Men om vi tar hänsyn till inflationen var det snarare en minskning. I slutet av 60-talet, då vår partiordförande föddes (1967), ser vi däremot en markant förändring.

Statsskulden ökade dramatiskt

Långt ifrån alla i Sverige hade fått ta del av det välstånd som skapats i den svenska ekonomin sedan andra världskriget. Många saknade kyl- och frys, hade utedass på gården och saknade varmvatten i bostaden. Svaret från socialdemokratin blev Miljonprogrammet.

Från mitten av 60-talet till mitten av 80-talet ökar statsskulden dramatiskt. I januari 1965 uppgick statsskulden till cirka 266 miljarder kronor omvandlat till dagens värde och när Magdalena Andersson fyllde 18 år 1985, hade den ökat till cirka 1 484 miljarder kronor. Alltså mer än en femdubbling av statsskuldens storlek.

Det var under dessa år som stora delar av dagens bostadsbestånd byggdes. Det var då mycket av infrastrukturen både i form av motorvägar och spårbunden trafik som pendeltåg och tunnelbana byggdes. Skolor, bibliotek, vårdcentraler och sjukhus byggdes eller rustades upp.

Klyftorna har ökat oavsett styre

Det moderna Sverige byggdes under denna tid. De materiella förutsättningar för att samhället ska fungera som vi fortfarande förlitar oss på men tyvärr har underhållit för dåligt. Socialdemokratin investerade helt enkelt i Magdalena Anderssons framtid.

Socialdemokratin serverade Anderssons generation ett samhälle där det aldrig spelat så liten roll vilken familj du kom ifrån. Om du var fattig eller rik, unga hade då bättre chanser att nå sina mål i livet. Det var ett samhälle som präglades av framtidstro och som gav världens bästa möjligheter till landets ungdom. Många i den generationen leder idag vårt parti.

Dagens unga har växt upp i ett Sverige där klyftorna ökat oavsett vem som styrt. Där Socialdemokraterna helst betalat av statsskulden. Statsskulden som möjliggjorde det samhälle som gav partiets ledare goda livschanser när de var unga.

Omotiverad snålhet

Med konsekvensen att det berövat dagens unga på lika goda villkor när investeringarna i deras framtid uteblivit. I ljuset av klimatomställningens ödesdigra konsekvenser blir det ännu svårare att förstå denna snålhet.

Inom nationalekonomin pågår en global diskurs som pekar på att de farhågor som funnits för statliga underskott varit kraftigt överdrivna.

Här hemma i Sverige är det – av alla människor – socialdemokraternas partiordförande som går längst fram när det ska sättas godtyckliga ekonomiska begränsningar för politikens spelutrymme och gör det med felaktiga eller i bästa fall vilseledande argument.

Det är en tragedi för socialdemokratin och i förlängningen Sverige.