Minns ni när finansminister Elisabeth Svantesson för drygt ett år sedan pratade med de tre matjättarna Ica, Coop och Axfood?

De hade ju höjt priserna långt över vad som var motiverat.

De extra ökningarna fick namnet ”greedflation” (orsakad av girighet) eftersom ägarna struntade i vettiga orsaker och bara ville höja sina vinster.

Pressad av konsumentorganisationer och fattiga hushåll bad Elisabeth Svantesson då dagligvarujättarna under ett möte att inte höja priserna så mycket.

Det struntade matkedjorna naturligtvis i, och de omotiverade prishöjningarna fortsatte. Och det var inte småpengar det gällde.

Greedflation slår mot arbetarfamiljer

I somras presenterade Konkurrensverket sin stora studie med det passande namnet ”Stigande matpriser – vart tar pengarna vägen?” som visar att matföretagen hade skaffat sig en alltmer oligopolliknande ställning i takt med att konsumenternas ställning försvagats.

Värdet på misslyckade köp, där svenska konsumenter fått betala kraftiga överpriser, förlorat pengar, fått fel saker, fått undermåliga produkter eller förlorat tid, uppgick under 2023 enligt Konsumentverket till rekordsumman 40 miljarder kronor.

Greedflationen slog också hårdast mot hushåll med små marginaler, såsom arbetarhushåll med låga löner.

Nu kommer dock finansminister Elisabeth Svantesson med ett motdrag – inte mot de prishöjande dagligvarukedjorna, utan mot de konsumentorganisationer som protesterade och slog larm.

I statsbudgeten för 2025 skär Svantesson ned det sammanlagda stödet till Sveriges konsumentorganisationer till exakt noll kronor (0 kr). Allt stöd avskaffas alltså.

Regeringen dödar och sänker

Det här är intressant när vi ser till varför de svenska konsumentorganisationerna över huvud taget skapades. En gång i tiden tillvaratog nämligen Konsumentverket svenska konsumenters intresse. När nyliberalismen trängde in i EU:s korridorer ansågs denna typ av statlig inblandning vara ”konkurrenshämmande” och förbjöds.

Statligt stöd skulle i stället ges till konsumentorganisationer. I Sverige tog organisationen Sveriges Konsumenter över en stor del av Konsumentverkets verksamhet och tog även över tidningen Råd & Rön.

Maktbalansen blev naturligtvis kraftigt förflyttad till företagsägarnas och matvarukedjornas fördel, och till konsumenternas nackdel. Och på vägen har faktiskt EU:s linje ändrats. Ökade sociala klyftor, med en allt större grupp som lever i fattigdom inom EU, har på senare tid fått EU att backa.

I EU-kommissionens strategi för konsumentfrågor 2020–2025 fokuseras nu på att EU:s konsumenter måste få starkare stöd. Medlemsländerna uppmanas framför allt att stärka och samarbeta med sina konsumentorganisationer. Men i Sverige gör Tidöregeringen tvärtom. Här dödar vi våra konsumentorganisationer och sänker stödet till noll kronor.

Ny middag med Ica-chefen

Priserna kan därmed öka oreglerat, till de oligopolstinna företagsägarnas stora glädje. Den 1 augusti i år höjde regeringen också avgiften till Allmänna reklamationsnämnden (ARN) med 150 kronor.

Dessa 150 kronor återbetalas inte, vare sig du vinner eller inte mot företaget. Att bedra svenska konsumenter på upp till 150 kronor har alltså därmed i praktiken gjorts straffritt i Sverige idag, eftersom du inte har någon laglig möjlighet att få tillbaka pengarna.

Vad kan vi förvänta oss efter nyår av finansminister Elisabeth Svantesson, Jimmie Åkesson och Ulf Kristersson när allt detta är genomfört om tre månader? Möjligtvis bokar de in en ny middag med de verkställande direktörerna på Coop, Axfood och andra. De har ju vanan inne.