Stoppa betygsinflationen – förbjud friskolors vinstuttag
Friskolor leder till köpta glädjebetyg. Men regeringens utredare vägrar se sambandet, skriver Arbetets ledarskribent.
Sedan rektorn för Handelshögskolan slog larm om att studenter genom glädjebetyg får så undermåliga kunskaper med sig från gymnasiet att de inte kan följa undervisningen har nu till och med vår högerregering tvingats erkänna att glädjebetygen är ett problem.
Betygssättningen har på både grundskola och gymnasium på sina håll blivit i det närmaste frikopplad från objektiva kunskaper.
I maj 2023 gjorde Skolinspektionen en granskning av 30 skolors arbete mot glädjebetygen.
Samtliga 30 skolor fick sämsta möjliga omdöme för sitt arbete mot glädjebetyg.
Fri sprit
De besuttnas eviga jakt på fördelar för sina egna barn, i kombination med en medveten utslagning av konkurrenter från arbetarklassen, är därmed på väg att skapa undermåliga akademiker.
Även om drösvis av dessa svagpresterande handelsstudenter sugs upp av Svenskt Näringslivs propagandacentraler – som Timbro, där de mest ägnar sig åt att propagera för fri försäljning av sprit 24 timmar om dygnet – är det här naturligtvis inte bra för Sveriges framtid.
Pressad av de akademiska institutionerna tillsatte regeringen i höstas därför en utredning som ska ge förslag på hur man ska komma till rätta med överbetygen.
Vilka förslag som regeringens utredare, högerekonomen Magnus Henrekson, ska lägga avslöjas inte förrän efter jul.
I en intervju i Svenskt Näringslivs tidning Tidningen Arbetsmarknadsnytt förbigår han dock den uppenbara orsaken till köpta överbetyg, nämligen privatiseringen av svensk skattefinansierad skola och friskolornas vinstbegär.
Ändå nämns faktiskt de ekonomiska incitamenten för skolorna att ge överbetyg som en möjlig orsak i direktiven till utredningen. Att friskolornas ägare helt enkelt tjänar pengar på att ge glädjebetyg är alltså ett problem som även regeringen pekar på.
Men i intervjun spelar Magnus Henrekson ned dessa risker.
Skolan bröt samman med skolpeng
Det är inte förvånande när vi samtidigt läser den utredning som samme Magnus Henrekson gjorde för Svenskt Näringsliv så sent som i april i år vid namn ”Vinstintresset som samhällsintresse? Vinst, valfrihet och innovation i välfärden”.
Två områden skärskådas, skattefinansierad skola och äldreboende.
För båda områdena upprepar Magnus Henrekson näringslivets uttjatade argument om att skattepengar till företagsägare ger ”valfrihet”. För äldreboendena vill Magnus Henrekson ha en brukarpeng som följer med de äldre och som ska gå ned i plånboken hos den företagsägare som äger boendet.
Som skolpengen alltså, vilken är en stor del av orsaken till den svenska skolans sammanbrott.
Att regeringen låter en person som fortfarande, år 2024, vurmar för en fortsatt ekonomisk utarmning av svensk välfärd leda utredningen säger tyvärr mycket om vilket utredningsresultat som regeringen i slutänden ändå förväntar sig, nämligen att vinstuttagen inte ska få påverkas.
Barn dör när vinsten maximeras
Att vintmaximeringen till ägarna är katastrofal för svensk välfärd är mycket tydligt.
19-åriga Agnes Redlund mördades på det särskilda boende där hon arbetade. Trots att ensamarbete inte skulle vara tillåtet hade arbetsgivaren beslutat om ensamarbete – för att öka sin egen vinst.
5-åriga John Walter drunknade sedan han rymt från ett boende. Grinden var trasig, personalen var underbemannad, men ägarna lyckades genom att strunta i underhållet och dra ned på personalen praktfullt maximera sin vinst.
En utvärdering av privatiseringen av ambulansverksamheten i Stockholm visade 2023 att svarstiderna visserligen inte ändrats, men att dödstalen ökat mycket kraftigt efter privatiseringarna av Stockholms ambulansverksamhet.
Övertiden blev mer omfattande, arbetsdagen längre och kompetensutvecklingen blev eftersatt, de privata företagen hade dessutom en större personalomsättning och en mer oerfaren personal.
Men vinsterna till de privata ägarna blev strålande.
Och från Handelshögskolan strömmar det ut färdiga men lågpresterande ekonomer som ser som sin livsuppgift att propagera för fri spritförsäljning.
Magnus Henreksen har naturligtvis rätt, vinstintresset är en otroligt kraft – som driver Sverige rakt ned i avgrunden.
Individen underordnas vinsten
I sitt linjetal i våras utnämnde Magdalena Andersson motståndet mot marknadiseringen av svensk skattefinansierad verksamhet, som skola, vård och omsorg, som en av Socialdemokraternas huvudlinjer inför valet 2026.
Det är helt rätt.
Restaurera ekonomin. Restaurera vår välfärd.
Se till samhällets och individens behov i stället för till företagsägarnas vilja att göra stora vinster.
Samhällets behov och företagens vinstbegär är aldrig kompatibla enheter på den kvasimarknad som en skattefinansierad men privat driven välfärd utgör.
Vinsten, i stället för individen, hamnar då i centrum för verksamheten.
Släng därför ut vinstsyftande bolag i sin helhet från driften av all skattefinansierad välfärd.
Garantera skola, vård och omsorg efter behov oavsett inkomst överallt i hela landet.