”Vilken vård vill patienter betala för?”
Regeringen har tillsatt en utredning om styrning av vården. Men hur ska regeringen få ordning på vården utan att byta politik, undrar LOs före detta chefekonom Dan Andersson.
Dan Andersson
1 juni presenterade regeringen direktiv till utredning om statlig styrning av vården. Utan ord som privat, vinst, marknad, vårdval eller utländskt ägande.
Det är som att regeringen inte känner till de 2 000 medlemsföretagen i Vårdföretagen med 105 000 årsanställda. En stor del av vårdcentralerna är redan privata.
Den nya utredningen motiveras av att det är skillnader mellan regioner, men vi vet redan att konsekvenser av kapitalistisk vård blir en stor orättvisa.
Dubbelt så många läkarbesök görs i Region Stockholm som i Jämtland. I Värmland, Dalarna och Norrland är det väsentligt färre läkarbesök än i Götaland. Skillnader i tillgång på vårdcentraler beror på var du bor, inte på behov.
Suger resurser
Marknader för vård suger offentliga resurser till bemanningsföretag som betalar högre löner, utöver deras egen vinst.
Regioner som överutnyttjar sin personal skapar därtill en sådan stress att det leder till fler deltider och en än sämre tillgång till vård.
Ett privat företag på en konkurrensutsatt marknad hade gått under med den filosofi som gäller i hälso- och sjukvården. Hur ska regeringen få ordning på stressen i vården utan att byta vårdpolitik?
Regeringen noterar att det finns färre specialister i Sverige än i andra länder. Varför är det så? Svaret är enkelt.
En kliniks uppgift är tredelad: vård, utbildning samt forskning. Men det är bara den första som ger företagen inkomster och därför utbildas för få specialister. Det är inte lönsamt.
USA dålig förebild
USA är förebilden för de marknadstroende. Där tar vården dubbelt så stor andel av BNP än här, men befolkningen är inte friskare eller med färre barn som avlider före ett års ålder.
Tvärtom. Så varför skulle det bli mer ordning med vårdmarknader i Sverige?
Regeringen vill ha analyser av statligt ägande av infrastruktur inom vård.
Sjukhusbyggnader är dyra så det lär bli privata kliniker i statlig finansierade byggnader, inte jämlik vård och tid för utbildning av specialister.
Vad vill vi ha?
Vad är det vi eventuella patienter vill betala för? Det är verksamhet där kunskaper förs över till yngre i jobbet. Lärande i arbetet, learning -by- doing, är från början ett svenskt begrepp. Vi kan få ordning på Sverige, men inte genom ännu mer kortsiktighet.
Marknader innebär att vissa överbehandlas, att patienter med stort behov av vård trängs undan och underbehandlas samt att de mest vårdkrävande dumpas.
Vilken ordning är det? Den bygger i vart fall inte på en medicinsk etik som säger att den mest sjuke ska behandlas först.
Den nya majoriteten inom Sveriges Kommuner och Regioner (Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet samt Centern) måste nu utmana och visa på en väg för vård efter behov som bättre använder offentliga resurser.
