Under avtalsrörelsen stöts och blöts siffror över både produktivitet, löneökningstakt och hur mycket den just nu aktuella inflationen kan tänkas påverka priserna.

Men sällan pratas det i löneförhandlingar om sexuella trakasserier. Ändå har det en direkt påverkan på både lön och ekonomisk utveckling.

Det konstaterar forskarna Olle Folke, professor i statskunskap vid Uppsala universitet, och Johanna Rickne, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, efter att i en SNS-rapport ha gått igenom 40 000 enkätsvar hos Statistiska Centralbyrån.

De finner ett mönster för hur sexuella trakasserier påverkar yrkesval och lön där följden av trakasserier blir att kvinnorna söker sig till arbetsplatser med många kvinnor för att komma undan.

Mansdominerade arbetsplatser

Sexuella trakasserier förstärker därmed den kraftiga könsuppdelningen som finns på svensk arbetsmarknad.

Motsvarande mönster ser forskarna på kvinnodominerade arbetsplatser med få män där i stället männen kan bli sexuellt trakasserade, om än betydligt mer sällan än kvinnor på mansdominerade arbetsplatser.

Män är dock inte lika benägna att byta arbetsplats om de utsätts, något som forskarna delvis förklarar med att det är lättare att fly från ett jobb till ett annat jobb genom att gå ned i lön, som kvinnor ofta tvingas göra, än att gå upp i lön.

Ett närmast befängt samband skapas därmed som gör att kvinnor blir mer trakasserade på arbetsplatser där löneläget är högt eftersom högre avlönade jobb i de flesta fall finns inom manligt dominerade arbetsplatser.

Kvinnor varnar kvinnor

I en separat studie med 4000 deltagare finner forskarna dessutom att effekten förstärks av att kvinnor avråder andra kvinnor att ta jobb på mansdominerade arbetsplatser med sexuella trakasserier.

Sexuella trakasserier har därmed skapat en arbetsmarknad där varje jobbflykt spär på den ekonomiska ojämställdheten mellan män och kvinnor.

Men effekten är mer negativ än så.

Tidigare ekonomiska studier har nämligen visat att sexuella trakasserier och diskriminering påverkar hela ekonomin.

För några år sedan blev en studie mycket omtalad där amerikanska forskare jämförde hur mycket andelen kvinnor och svarta inom yrkena advokat och läkare hade ökat i USA under 50 år och hur det hade påverkat produktiviteten. 

Forskarna kunde slå fast att bortåt 40 procent av den produktivitetsutveckling som skett i yrkena bestod av att även kompetenta kvinnor och svarta numera blir advokater och läkare.

Lägre sexuell diskriminering och rasism gav alltså ett ordentlig ekonomiskt lyft.

Tänk om dagens svenska katastrofregering kunde tänka i samma banor!

Incelmän vill ha alla jobb

Här kan vi i stället ana skälet, eller ett av skälen, till varför Sverigedemokrater, incelmän och andra faktaresistenta delar av den svenska debatten så ogärna vill lyfta sexuella trakasserier som ett problem.

De har en bild av att kampen mot sexuella trakasserier gör att de blir utkonkurrerade från sitt jobb av en mer duglig kvinna.

1950-talet hägrar, eller snarare bilden av 1950-talet eftersom de flesta av dem inte var med då.

Men att motverka sexuella trakasserier och övrig diskriminering på arbetsmarknaden är något som lyfter hela den svenska ekonomin och som därmed ökar förutsättningarna för alla att få mer lönsamma jobb.

Och naturligtvis, att bekämpa sexuella trakasserier räddar lönen för den anställd som slipper bli utsatt och tvingas fly från jobbet.