”Mänskliga rättigheter har stor betydelse för samhällets resursstarka”
Vagt formulerade rättigheter har gett företag verktyg att värja sig från de lagar vi på demokratisk väg beslutat om, skriver S-juristerna Samuel Guron och Filip Patriksson i ett svar till Arbetets politiska redaktör.
Vilken inställning har socialdemokratin till mänskliga rättigheter? Frågan ställdes häromdagen av Arbetets politiska redaktör Daniel Swedin. Vi som skriver denna text välkomnar diskussionen. Men det är en alldeles för viktig och intressant fråga för att stanna vid en proxydebatt om vad Palme sa. Låt oss därför fortsätta diskutera frågan tillsammans.
Staten är verktyget för den politiska rörelse som vill se ökad jämlikhet. Det kommer alltid att krävas vissa intrång i det privata. Rättigheter kommer då att i någon mån stå i motsatsförhållande till statens intresse av att till exempel få in skatt, upprätthålla ordning eller rädda miljön.
I Sverige har grundläggande rättigheter fått ökad betydelse sedan vi gick med i EU 1995. Det har blivit vanligare att svenska domstolar finner att lag inte överensstämmer med en rättighet. Varför är det ett problem? Till att börja med har en rättighet alltid en adressat: Någon måste kunna svara på ditt anspråk. Denna någon blir i stort sett alltid staten.
Juridik blir till åsikter
Rättigheterna är generella till karaktären vilket skapar ett stort bedömningsutrymme för den instans som ska avgöra om något är förenligt med rättigheten. Denna instans blir ofta domstolarna. Att de som utses att sköta detta är skickliga jurister förändrar inte att bedömningen av huruvida något är förenligt med rättigheten oundvikligen får politisk karaktär. Avsaknaden av juridisk metod gör att domaren som svarar på en politisk fråga då luftar sina åsikter som vilken samhällsmedborgare som helst. Det betyder att frågan om socialdemokratins inställning till rättigheter och frågan om domstolsvälde och en juridifierad politik inte är två olika frågor. Det är samma.
Den bekväma inställningen att vara för mänskliga rättigheter men emot domstolsvälde och en juridifierad politik, är därför inte nyanserad. Att juridiska personer dessutom tack vare rättighetsrevolutionen har beretts en ökad möjlighet att få förvaltningsbeslut överprövade av domstolar förstärker bilden av grundläggande rättigheter som ett problem för den politiska kraft som vill se ökad jämlikhet. De så kallade ”mänskliga” rättigheterna har kommit att få stor betydelse för juridiska personer och resursstarka grupper i samhället.
Politiken har rätt att göra avvägningar
Det är uppenbart att socialdemokratins historiska kritik av grundläggande rättigheter såsom utkrävbara inför domstol har med detta att göra. Politiken kringgås och vissa politiska frågor undantas majoritetsbeslut. Vagt formulerade rättigheter om rätten till domstolsprövning och förbudet mot dubbelbestraffning är exempel som givit enskilda, inklusive företag, fler verktyg att värja sig från de lagar vi på demokratisk väg beslutat om.
I debatten påpekades det i och för sig helt riktigt att avvägningen var socialdemokratins adelsmärke. Men det är just därför vi måste värna politikens rätt att göra avvägningarna. De grundläggande rättigheterna är kofoten som dyrkar upp rågången mellan juridik och politik. Det leder till en grälsjuk juridik och en teknokratisk politik.
