”Jobbet kan vara räddningen för kroniskt sjuka”
Arbetsgivare som stöttar medarbetare som drabbas av kronisk sjukdom har mycket att vinna. När människor får jobba utifrån sin förmåga kan många bidra med sin kompetens även efter ett sjukdomsbesked. Det gäller bara att ge rätt förutsättningar, skriver Lotta Håkansson, Reumatikerförbundet.
Lotta Håkansson, Reumatikerförbundet
Arbetet och arbetskamraterna kan vara en räddning för en person som drabbats av en kronisk sjukdom.
Genom arbetet kan individen känna att den gör nytta, träffa kollegor och kanske glömma sin sjukdom för en stund.
För de flesta människor är ju arbetet inte bara en ekonomisk fråga, det ger också en känsla av meningsfullhet och sammanhang.
Att inte kunna jobba på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning kan därför upplevas som mycket tungt – utöver sjukdomsbesvär och ett betydande inkomstbortfall, kan individen också förlora känslan av att höra till.
Tuffare arbetsmarknad
Personer med funktionsnedsättning har alltid haft en tuffare arbetsmarknad än resten av befolkningen, oavsett konjunktur.
Enligt statistik från SCB (2022) är andelen sysselsatta bland personer med funktionsnedsättning 71 procent, jämfört med 79 procent i den övriga befolkningen. I gruppen personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är sysselsättningsgraden 58 procent.
Tack vare bra läkemedel och rehabilitering kan människor med reumatisk sjukdom ofta arbeta hel- eller deltid i dag. Ibland kan dock sjukdomen göra sig påmind, och den går ofta i skov.
Smärtor och värk kan innebära att man kanske inte kan ta sig till sin arbetsplats eller att man behöver fler pauser under arbetsdagen.
Arbetsgivare kan göra mycket för att stötta
Det finns en hel del som arbetsgivare kan göra för att personer med kronisk sjukdom ska kunna arbeta på toppen av sin förmåga.
Därmed ökar också arbetsgivarens möjligheter att rekrytera och behålla viktig kompetens. Att skapa en arbetsmiljö som fungerar för de flesta är grunden. Höj- och sänkbara skrivbord, bra arbetsstolar och en i övrigt ergonomisk arbetsmiljö är till exempel hälsofrämjande för alla.
Andra åtgärder, som flexibla arbetstider och möjlighet att arbeta en viss tid hemifrån om detta är möjligt, kan bidra till att en person med kronisk sjukdom kan fortsätta jobba.
Kanske behöver den anställde en fast arbetsplats, i stället för att behöva flytta runt i ett öppet kontorslandskap. Kanske behövs arbetshjälpmedel i någon form. Arbetsgivare måste våga ställa frågor om vad en nuvarande eller framtida medarbetare behöver för att lyckas på jobbet.
”Mycket att jobba på med attityder”
Sedan länge finns en del stöd som arbetsgivare kan få för att kunna anställa eller behålla personer med funktionsnedsättning, till exempel ekonomiskt stöd via Arbetsförmedlingen och bidrag till arbetshjälpmedel via Försäkringskassan.
Ett mer flexibelt sjukförsäkringssystem med fler nivåer för sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning än de som finns i dag, skulle också behövas.
Men det finns även en del att jobba med när det gäller attityder i arbetslivet. Vi behöver se varandras kompetens och inte begränsningar. Och inse att en uppgift kan lösas på flera, kanske annorlunda, sätt.
Många anställda och även arbetsgivare vill behålla en del av de nya arbetssätt som pandemin tvingade fram. Digitala möten och distansarbete kan även fortsättningsvis underlätta för personer med kronisk sjukdom att vara yrkesverksamma.
Det viktiga är kanske inte hur arbetet görs. Vi behöver i stället fokusera på att arbetet blir gjort, att resultatmålen nås och att personalen mår bra.
