Cancerfarliga ämnen, asbest och svenska löner – så påverkar EU ditt jobb
EU kan kännas långt bort, men unionen fattar massor av beslut som påverkar din vardag på jobbet. I vår håller Sverige i EU:s ordförandeklubba.
Påverkar EU mitt jobb?
Svaret är både ja och nej. Beslut som EU enas om på arbetsmarknadens område handlar om miniminivåer. Ofta uppfyller Sverige redan dessa. I andra fall innebär EU:s beslut och direktiv genomgripande förändringar av svensk lagstiftning.
Vilka direktiv har påverkat mest?
Det är svårt att säga, men direktiv om arbetsmiljö har ofta direkt påverkan. Exempel är när listan på cancerogena ämnen uppdateras och förslaget till nytt asbestdirektiv, som kommer att skärpa gränsvärdet för asbest i luft. Ett annat exempel är visselblåsardirektivet som förändrat svensk lagstiftning.
Vilka nya direktiv kan bli viktiga?
Två direktiv som är på väg handlar om plattformsarbete och lönetransparens. Det första ska ge fler appjobbare, som cykelbuden, en riktig anställning och bättre villkor. Det andra ska verka för mer rättvisa löner. Till exempel blir arbetsgivaren skyldig att redovisa vilken lön som gäller på tjänsten när någon anställs.
Skärper EU alltid kraven?
Nej, det finns exempel på motsatsen. Svenska fack tvingades 2007 acceptera begränsningar i kraven på lika villkor för utstationerad arbetskraft. Det lettiska företaget Laval hade satts i blockad av Byggnads för att höja de utstationerades löner. Detta ledde till en domstolsprocess där EU-domstolen satte ett tak för kraven. Det är borttaget nu.
Har viktiga EU-direktiv ändrats?
Ja, direktivet om utstationering ändrades till exempel för några år sedan efter kritik från Sverige och andra. Nu gäller principen om lika lön för utstationerad och inhemsk arbetskraft samt respekt för kollektivavtal.
Varför snackas det om att EU hotar den svenska modellen?
EU:s förslag på ett direktiv om minimilöner hotade den svenska modellen. Parternas frihet att sluta avtal riskerade att begränsas. I Sverige sätter parterna minimilönen i avtal, i de flesta andra EU-länder sker det genom lagstiftning. Risken var att EU-domstolen ytterst skulle avgöra vad som gäller i våra avtal och begränsa parternas självständighet. Hur det blir återstår att se.
Kommer EU införa minimilöner i Sverige?
Nej. Den svenska regeringen är inte nöjd med det antagna direktivets utformning och har förklarat att Sverige inte kommer att ändra i lagstiftningen på grund av direktivet.
Är fack om arbetsgivare överens om hur EU påverkar arbetsmarknaden?
Ofta men inte alltid. De var eniga i oron över att direktivet om minimilöner kunde hota vår modell och frihet att sluta avtal. Däremot anser arbetsgivarna på den privata sidan att direktiven om plattformsarbete och lönetransparens också hotar modellen, medan facket inte gör samma bedömning även om de också ser problem med vissa delar i förslagen.
Vad är den sociala pelaren?
En viljeinriktning från EU, som säger att medlemsländerna ska arbeta med sociala frågor. En del rör arbetsmarknaden och tar bland annat upp trygga anställningar, rättvisa löner och rätten till facklig insyn. Andra delar tar upp jämställdhet, stöd vid arbetslöshet med mera.
Många gillar att dessa frågor uppvärderats av EU, medan kritiker anser att pelaren gör att EU blandar sig i frågor som unionen borde hålla sig utanför.
Varför blir det inte mer debatt om EU:s jobbfrågor i Sverige?
När frågor som rör arbetsmarknaden diskuteras i EU dröjer det många år innan ett beslut fattas. När väl medlemsländerna är överens om gemensamma regler har de två år på sig att införa dem. Först när svensk lagstiftning har ändrats märks det i vardagen på jobbet och då är det för sent för vanligt folk att protestera.