”Stärk a-kassan – snart är lågkonjunkturen här”
Det är uppenbart att Moderaterna hellre hade velat sänka a-kassan när den egentligen hade behövt förstärkas. En stark a-kassa gör att fler kan behålla jobbet i kristider, skriver Arena idés chefsekonom Elinor Odeberg.
Elinor Odeberg.
När pandemin slog till fick Sverige en förnyad diskussion om trygghetssystemen generellt och arbetslöshetsförsäkringen specifikt.
Ett okänt virus, som inledningsvis lamslog stora delar av världsekonomin, gjorde uppenbart för fler att starka skyddsnät var nödvändiga för att skydda vanliga löntagares ekonomi i händelse av arbetslöshet eller sjukdom.
Taket och golvet i a-kassan höjdes tillfälligt och det blev lättare att kvalificera sig till a-kassan. Under 2020 blev rekordmånga medlemmar i a-kassan – 270 000 personer på ett år.
På väg mot ny lågkonjunktur
Nu är vi på väg mot en ny lågkonjunktur med hög inflation, höjda räntor och ökad arbetslöshet. I valrörelsen fanns därför ett tryck att permanentera de tillfälligt höjda nivåerna i a-kassan som infördes under pandemin.
Men när budgeten presenterades menade finansministern att detta skulle öka arbetslösheten. Det är uppenbart att Moderaterna hellre hade velat sänka a-kassan och att ytterligare förbättringar inte är vänta.
Senaste gången Moderaterna ledde regeringen togs flera politiska beslut som försvagade a-kassan. Medlemsavgifterna höjdes, i synnerhet för yrkesgrupper som löper högre risk för arbetslöshet.
Det har pekats ut som den viktigaste orsaken till att a-kassan tappade nästan en halv miljon medlemmar 2006-2008. Att färre ur arbetskraften täcktes av arbetslöshetsförsäkringen kan också ha bidragit till att fördjupa finanskrisen 2008-2009.
Många arbetarjobb konjunkturkänsliga
Arbetslöshetsförsäkringen är en viktig automatisk stabilisator som kan bidra till att lågkonjunkturen nästa år inte blir lika djup som befarat.
Hantverkare, byggnadsarbetare och stora delar av den privata tjänstesektorn som hotell- och restaurang är mycket konjunkturkänsliga, det vill säga beroende av att det finns en efterfrågan på deras varor och tjänster.
En stark a-kassa hjälper till att hålla uppe efterfrågan i ekonomin så att fler människor kan behålla jobbet. På samma sätt skulle en svag a-kassa dämpa efterfrågan och därmed öka arbetslösheten.
En stark a-kassa bidrar också till att hålla uppe reservationslönerna, det vill säga de lägsta löner arbetslösa är villiga att arbeta för. Det gynnar hela löntagarkollektivet.
Ny syn på arbetslöshetsförsäkringen
De senaste decennierna har det skett en gradvis förskjutning från att se arbetslöshet som en samhällelig angelägenhet till ett individuellt ansvar. Med det kommer också en annan syn på arbetslöshetsförsäkringen.
Om arbetslöshet är individens eget fel, varför ska andra vara med och betala den? Eller, om arbetslöshet bara är en fråga om min egen kompetens, då kommer jag ju inte drabbas?
När arbetslöshet reduceras till en fråga om individens ansvar minskar både den solidariska betalningsviljan och riskmedvetenheten hos grupper som, för närvarande, har en stark ställning på arbetsmarknaden.
Det är hög tid för pendeln att svänga.
För sett till den takt som priserna ökar och att det fortfarande är delar av löntagarkollektivet som inte får ett fullvärdigt inkomstskydd av de nivåer som gäller i dag, kommer det att behövas fler förstärkningar under mandatperioden.
