”Taket i sjukförsäkringen måste hänga med löneutvecklingen”
Många akademiker betalar i dag för en sjukförsäkring som de inte fullt ut kan utnyttja ekonomiskt. Det är också alltför oklart hur försäkringen finansieras, skriver Sacos ordförande Göran Arrius och välfärdsekonom Thomas Andrén.
Göran Arrius och Thomas Andrén. Saco.
”Sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet för den som på grund av sjukdom inte kan arbeta”, står det i Tidöavtalet. I övrigt har den nya regeringen inte gett några tydliga besked om sjukförsäkringens framtid.
Ökad försäkringsmässighet – att man får ut vad man betalar in – och mer transparens- att det tydligare var pengarna går – är två av försäkringens mest angelägna problem att lösa. I en ny rapport kan Saco tydligt visa att den brister på båda dessa områden.
Sjukförsäkringen ska täcka 80 procent
Tanken är att försäkringen ska täcka 80 procent av inkomsten, upp till ett visst tak. Saco, och även LO och TCO, anser att 80 procent av medborgarna ska få ut 80 procent av lönen.
Men allt för många akademiker tjänar över taket, trots den höjning av taket från åtta till tio prisbasbelopp som genomfördes den 1 januari 2022. Höjningen var förstås en viktig reform. Innan taket höjdes slog var tredje kvinna och mer än varannan man i taket. Många av dessa är akademiker.
Men trots höjningen av taket kvarstår problem. Det finns ännu inte inkomstuppgifter för akademiker för 2022, men en uträkning i rapporten indikerar att trots att en höjning till tio prisbasbelopp gör att andelen akademiker med inkomster över taket sjunker relativt kraftigt så tjänar troligen nästan hälften (48 procent) fortfarande över taket
Många akademiker får lägre andel
Det innebär att stora grupper bland de etablerade på arbetsmarknaden betalar alltså en avgift på hela inkomsten, men får som försäkrad endast en lägre andel av inkomstförlusten i ersättning. Det är problematiskt.
Det andra stora problemet i försäkringen handlar främst om brist på tydlighet och transparens. Sjukförsäkringen finansieras huvudsakligen genom avsättningar från anställdas löneutrymme.
Det är viktigt att alla som arbetar känner till att de är försäkrade och vad de betalar med sitt löneutrymme.
Finansieringen av socialförsäkringen via skatter och avgifter har visserligen fungerat väl över tid. Dock ser vi idag att den övergår alltmer till att vara en dold skatt för allmänna ändamål.
Kontraproduktivt att sänka taket igen
Saco ser att det är angeläget att försäkringsavgifter går till inkomstförsäkring för de som är sjuka och inte som i dag till diverse ospecificerade ändamål.
Det är inte heller rimligt att stora grupper betalar två gånger, med kollektivavtalade och privata försäkringar som idag ofta är fallet.
Inför riksdagsvalet 2022 hördes dock röster bland högerpartierna om sänkta ersättningsnivåer för de offentliga trygghetsförsäkringarna, vilket innebär att det åter finns en risk att nivån kan komma att sänkas.
Om detta även är den nya regeringens plan vet vi inte än, men det vore kontraproduktivt i tuffa ekonomiska tider som dessa. För en stark sjukförsäkring uppmanar Saco den nya regeringen att i stället:
• Kalibrera inkomsttaket
Inkomsttaket i sjukpenningförsäkringen bör kalibreras så att 80 procent av de försäkrade får 80 procent av tidigare inkomst i ersättning.
• Indexera inkomsttaket
Indexera inkomsttaket med inkomstutvecklingen i sjukpenningförsäkringen så att urholkningen över tid upphör. Det är nödvändigt för att inkomstbortfallsprincipen och försäkringsmässigheten ska bevaras över tid
• Låt arbetsgivaravgiften vara en avgift
Att arbetsgivaravgiften blir en skatt i ökande grad och ersättningarna därför kan betraktas som bidrag skadar försäkringarnas legitimitet. Därför måste den allmänna löneavgiften separeras från arbetsgivaravgiften.
• Förtydliga finansieringen av socialförsäkringen
Socialavgifter och allmänlöneavgift bör redovisas på anställdas lönespecifikation så att det blir tydligt.
