– Det är en riktigt mörk bild.

Så beskriver Annika Wallenskog, chefsekonom för SKR, kommunerna och regionernas ekonomiska situation nästa år.

Ökade kostnader för energi och varor och räntor, lägre skatteintäkter på grund av lågkonjunkturen, och samtidigt det som närmast kan beskrivas som en pensionsbomb.

Totalt räknar SKR med att kommunerna och regionerna får 45 miljarder i ökade pensionskostnader 2023 jämfört med året innan.

Nytt avtal nästa år

En del av kostnaderna, ungefär 10 miljarder, handlar om ett nytt, mer fördelaktigt pensionsavtal som slöts i december förra året och ökar hur stor del av lönen som sätts av i pension.

Den här delen är väntad, och är tänkt att ge upp mot 1 000 kronor högre pension för en låginkomsttagare.

Vad som dock inte funnits med i planeringen är hur den skyhöga inflationen påverkat kostnaderna.

Eftersom pensionerna inte ska förlora i värde om priserna stiger är både pensionsinbetalningarna och de stora pensionsskulderna kopplade till prisbasbeloppet. Kostnader som alltså nu skjutit i höjden.

Regioner hårdast drabbade

Hårdast drabbas regionerna eftersom de både har högre löner och därmed högre pensionsskuld, samt att de förlorar ungefär 10 miljarder i coronastöd från staten nästa år.

Vad händer om statsbidragen förblir oförändrade?
– Då blir det ett gap, antingen måste man göra besparingar eller så måste man höja skatten. Några kan också täcka upp budgeten med reserver sparade från tidigare år.

Tror du att någon kommun eller region tar sig igenom lågkonjunkturen utan att skära i välfärden?
– En del kommer att klara sig ganska helskinnade. Man har haft väldigt starka resultat tidigare och satt av pengar. Men väldigt många kommer att behöva vidta åtgärder på olika sätt. 

Prisbasbelopp – vad är det

Prisbasbeloppet är ett fastställt belopp som uppdateras varje år och används för att räkna ut olika förmåner eller avgifter. Taket i sjukpenningen är till exempel tio prisbasbelopp. Varje år höjs prisbasbeloppet i nivå med prisökningarna.