– Du ska kunna leva på din lön och få en bra pension.

Det är några av argumenten som använts för att få de anställda inom Smedjebackens äldreomsorg att välja att jobba heltid, berättar omsorgsnämndens ordförande Monica Forsgren (S).

I den lilla kommunen i Dalarna har andelen som arbetar heltid ökat mest i landet det senaste året, visar ny statistik från SKR. Och det ligger ett medvetet arbete bakom.

– Vi har gjort en omsorgssatsning där vi försökt att få alla inom äldreomsorgen att gå upp till heltid. Alla fick en heltid i november och sen fick man välja ner sig i tid om man ville, säger Monica Forsgren.

Även om nästan alla äldreomsorgstjänster i grunden är på heltid i Smedjebacken betyder det inte att alla faktiskt jobbar heltid. En del går ner i tid på grund av att de har små barn. Andra kanske inte orkar.

Största ökningen i landet

Men kommunen sticker ut i och med att hela 88 procent av omsorgspersonalen faktiskt jobbar 100 procent, enligt den senaste mätningen från november förra året. En ökning med 27 procentenheter jämfört med året innan och den största ökningen av alla kommuner i Sverige.

– Arbetsmiljön är jätteviktig. Vi har haft ganska mycket sjukskrivningar och det är jätteviktigt att man orkar jobba heltid. Därför håller vi på och prövar oss fram med scheman för att se vilka alternativ som är bäst för våra medarbetare. Och så har vi tagit bort delade turer, säger Monica Forsgren.

Heltiderna har varit i fokus sedan 2016 då fackförbundet Kommunal och arbetsgivaren SKR undertecknade ett avtal om heltid som norm, även kallat Heltidsresan. Och arbetet har gett effekt. Både heltidsanställningarna och de som faktiskt jobbar heltid har ökat stadigt det senaste åren.

2021 jobbade 59,2 procent av av de anställda inom omsorgen om äldre och funktionsnedsatta heltid. En ökning med 2,9 procentenheter sedan året innan.

Heltiderna ökar i äldreomsorgen

Grafen visar andelen heltidsanställningar samt andelen personer som faktiskt arbetar heltid inom kommunernas omsorg om äldre och funktionsnedsatta.

Allt har dock inte varit frid och fröjd. När fler jobbar heltid kan det också uppstå problem med schemaläggning. En stor debattfråga den senaste tiden har handlat om så kallade hälsoscheman.

De innebär bland annat kortare men fler nattpass för nattpersonal, något som vållat stora protester bland Kommunals medlemmar och bland annat granskats av medlemstidningen Kommunalarbeten.

Protester mot ”hälsoschema”

Också i Smedjebacken har det varit protester mot införandet av Hälsoscheman. Protesterna fick förra året kommunen att dra tillbaka sina planer.

– Nattarbetarna demonstrerade på torget. Vi kom till slut fram till att ingen skulle behöva ha fler nattpass. Man ska jobba 9,25 timmar per pass och resten av tiden ska fyllas upp av arbetsplatsträffar och utbildningar, berättar Inger Lindberg som är facklig företarädare för Kommunal i Smedjebacken.

Enligt henne är Kommunal i huvudsak nöjda med kommunens heltidsarbete, även om man inte är eniga i allt. Men facket har fått vara med hela vägen i en gemensam arbetsgrupp som träffas någon gång i månaden.

– Men det är aldrig smärtfritt att göra förändringar. Många medlemmar säger att ”så har vi alltid gjort och så vill jag ha det”. Det tar tid att förändra saker, säger Inger Lindberg.

Lista: Så många jobbar heltid i din kommun

Tabellen visar hur stor andel (i procent) som jobbar heltid i respektive kommun. Siffrorna visar faktiskt heltidsarbete och inte vad det står på anställningskontraktet för 2020 och 2021 samt skillnaden i procentenheter.

Höganäs, Norrtälje, Sollentuna, Bjuv och Vellinge saknas i tabellen då det inte finns några uppgifter därifrån.