”Svenskt Näringsliv går Miljöpartiets ärende”
Friåret var fel väg att gå då, och parternas omställnings- och kompetensstöd är fel väg att gå nu, skriver Företagarna.
Miljöpartiets språkrör Per Bolund och Märta Stenevi.
Minns ni friåret, Miljöpartiets kortlivade idé mellan åren 2005 – 2007?
Den som hade arbetat i två år kunde vara ledig i ett år med 85 procent av a-kassan medan en arbetslös vikarierade för att kompetensutveckla sig. Nesligt nog för de friårslediga hade de i genomsnitt lägre lön efter sitt friår än de skulle ha haft utan sin ledighet.
Tanken att fler skulle arbeta mindre lämnade dock aldrig Miljöpartiet utan kom tillbaka i ny skepnad: utvecklingstid. En anställd skulle nu kunna vara ledig under ett år.
Skillnaden mot friåret var att den ledige skulle kunna få ännu högre ersättning: 100 procent av a-kassenivå. Förslaget fanns med i Januariöverenskommelsen och röstades igenom i budgeten för 2020, men stoppades sedan i finansutskottet i en ovanlig samverkan mellan Moderaterna, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna.
11 miljarder kronor
Många på såväl höger- som vänstersidan av svensk politik gick hårt åt både friåret och förslaget om utvecklingstid som beräknades kosta cirka en miljard och omfatta 5 000 personer. Många utbildningsinsatser för arbetslösa skulle kunna finansieras i stället.
”Vi ser framför allt att det är de arbetslösa som ska ha möjlighet att gå en arbetsmarknadsutbildning för att bli anställningsbara och inte redan väletablerade grupper på arbetsmarknaden”, sa Therese Guovelin, förste vice ordförande för LO till TT.
Företagarna var kritiska mot båda förslagen, och inte särskilt roade. Det är landets mindre och växande företag som påverkas allra mest av kompetensbrist och administration.
Regeringens och parternas förslag innebär ökade skillnader mellan de som är etablerade på arbetsmarknaden och de som inte är etablerade.
Med tanke på den samlade kritiken från både arbetsgivare och fackförbund var det därför förvånande att Svenskt Näringsliv och PTK föreslog en närmast identisk lösning i den så kallade partsöverenskommelsen om Omställnings- och Kompetensstöd.
Miljöpartiförslaget med prislapp på en miljard får anses vara en spottstyver i jämförelse med parternas lösning som beräknas kosta skattebetalarna 11 miljarder kronor om året. För den summan ska vi få en massiv myndighetsapparat som administrerar det nya omställnings- och kompetensstödet.
En modern arbetsmarknad
Parternas överenskommelse, och regeringens förslag, utelämnar dessutom de som behöver utbildningsinsatser allra mest. Snart står var tionde arbetsför svensk utan arbete.
Utvecklingen har gått åt fel håll. Forskning från exempelvis Entreprenörskapsforum visar att 800 000 utrikes födda i arbetsför ålder saknar självförsörjning. Regeringens och parternas förslag innebär ökade skillnader mellan de som är etablerade på arbetsmarknaden och de som inte är etablerade.
Varken regeringen eller arbetsmarknadens parter har några förslag för hur denna grupp ska komma in på arbetsmarknaden.
Omställning i yrkeslivet är en viktig beståndsdel i en modern arbetsmarknad. Centralt är att individen är huvudansvarig i sin utveckling. Kompetensutvecklande insatser som ska bekostas med allmänna medel ska enligt Företagarna ta avstamp i reella behov.
Friåret var fel
Om insatser ska leda till arbete är det nödvändigt att lyssna på dem som anställer. Förändringstakten är hög och om landets jobbskapande småföretagare ska kunna växa och klara den globala konkurrensen finns ett skriande behov av en fungerande kompetensförsörjning och -utveckling.
Parterna ansluter sig genom sin överenskommelse till Miljöpartiets syn på arbete. Företagarna är övertygade om att en stor majoritet i stället delar vår syn på att omställning i yrkeslivet är en viktig beståndsdel på en modern arbetsmarknad.
Vår kritik kvarstår: Friåret var fel väg att gå då, och omställnings- och kompetensstödet är fel väg att gå nu.
