Missnöjda bud på Foodora startade eget: ”Vi är inga robotar”

I ett av Malmös industriområden ligger företaget Alternativa Kurirens lokaler.

Här jobbar för tillfället sex cykelbud som levererar gods till kunder runt om i Malmö. Vanligen rör det sig om paket eller livsmedel men det händer även att de fraktar stora möbler.

– Vi kan ta väldigt tunga saker på våra cyklar, säger ett av cykelbuden, Giulia Merelli.

För dagen är hon iklädd färgglada cykelkläder, på ryggen har hon en ryggsäck med företagets logga. Hon hoppar smidigt ner för stegen som leder till deras källarlokal.

I en av sofforna väntar hennes kollega. De ska bestämma vem som ska göra vad under dagen.

– Eftersom vi alla äger företaget är det också vi som delar upp och organiserar det dagliga arbetet. Vi försöker se till att alla gör allt så att vi inte skapar specialiseringar, förklarar Giulia Merelli.

Samtalet mellan henne och arbetskamraten är rappt och effektivt. Hon tar den längre rutten, hennes kollega den kortare.

Redan efter fem minuter är mötet över och Giulia Merelli cyklar i väg. Hennes första stopp blir hos en dryckesproducent.

Hon ska frakta deras varor från centrala Malmö till Hyllie. Cykeln parkerar hon vid en lastkaj.

Lådorna fyllda med flaskor packar hon på cykelns framgaffel. Arbetet är tungt och hon har bråttom.

– Det är ett slitsamt jobb men jag gillar det. Det finns en frihet och en känsla av gemenskap som jag inte upplever på andra arbetsplatser, säger hon.

Vantrivdes som cykelbud på Foodora

Vädret är bra för cykling, det är smått kyligt men soligt. Innan Giulia Merelli åker vidare berättar hon att hon tidigare jobbat som cykelbud.

På Foodora. Hon vantrivdes.

– På Foodora kände man sig isolerad, ofta kändes det väldigt ensamt. En app på telefonen styrde hur och var du skulle åka. Det mänskliga fanns nästan inte alls. På något vis är det annorlunda här, jag känner att jag rör mig i staden och träffar människor på riktigt, säger hon.

Hennes kollega Thiago Metson är inne på samma spår.

Även han har tidigare jobbat på cykelbuds­jätten Foodora.

– Det är väl så att i slutänden är vi inga robotar, vi är människor och behöver varandra, säger han.

Tog initiativ till Alternativa Kuriren efter Foodora

Thiago Metson är en av dem som tog initiativet till att starta företaget Alternativa Kuriren och det var just på Foodora som idén om en personal­ägd cykelbudsfirma började ta form.

– Vi var några där som träffades när vi inte hade några ordrar och pratade om hur dåligt allt var. Till slut insåg vi att vi själva behövde ta tag i det.

För tre år sedan gick de från ord till handling och startade den ekonomiska förening som ligger till grund för Alternativa Kuriren.

– Vi kände att det inte var fel på själva arbetet, det är fel på deras modell. Vår modell är en platt organisation, där alla äger, har en röst och delar på arbetet, säger Thiago Metson.

De har som mål att skapa ett företag som fungerar bra för dem och deras kunder.

Men det är också tydligt att Alternativa Kuriren även har ett större mål än så. 

– Vi försöker att ändra på gigekonomin inifrån, förklarar Thiago Metson.

Gordon Hahn är ordförande på Coompanion, en organisation som jobbar för att främja kooperativa företag.

Han tror att Alternativa Kuriren är på rätt spår och säger att det i andra europeiska länder finns goda exempel på hur personalägande inom gigsektorn har lett till bättre förhållanden för arbetare.

– Kooperativa lösningar inom gigekonomin tror vi långsiktigt kan leda till att det finns förutsättningar för fack att sluta rimliga avtal. På så vis blir det bättre för dem som jobbar inom sektorn, säger han.

För honom är dock inte ägandeformen något som bara passar inom gigekonomin. Han ser gärna att det på flera håll i samhället skapas gemensamt ägda företag. 

– Det handlar om fördelning av pengar och ekonomisk demokrati. Vi ser det som en fredlig revolution utan blod och krig, säger han.

Enligt Gordon Hahn har personalägande som form haft svårare att etablera sig i Sverige än i andra länder.

Anledningen till detta är enligt honom att det saknas kunskap och strukturella förutsättningar för personal att vara ägare.

Han får medhåll av Sophie Nachemson-Ekwall, forskare i ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.

– Sverige saknar stora investeringsfonder för hållbart företagande, det finns i andra länder, säger hon.

Personalägande anser hon, liksom Gordon Hahn, har stor potential.

– Sverige står inför ett stort ägarskifte, många företag är på väg mot ett generationsskifte, där äldre ägare behöver lämna över. På landsbygden finns en stor risk för att det inte går att hitta ägare och att välfungerande företag kommer att lägga ned. Personal som tar över borde vara ett självklart alternativ, i stället för att folk ska förlora sina jobb, säger Sophie Nachemson-Ekwall.

Politisk vilja krävs för ändring av gig-ekonomi

För att detta ska ske tror både hon och Gordon Hahn att det krävs inte bara kunskap om ägandeformen, utan också politisk vilja.

Hittills har stödet för personalägande bland politiska partier varit ljummet men på senare tid har de märkt av en intresseökning.

– Det känns som om flera förstår att det är en bra modell som löser mycket, säger Gordon Hahn.

En av dem som tycker så är riksdagsledamoten Azadeh Rojhan Gustafsson (S).

I riksdagen jobbar hon för att göra det lättare för personal att äga sina arbetsplatser. Ett av de större hindrena är, enligt henne, förbudet mot att belåna företag för att köpa ut ägare.

– Lagen är bra men undantag behövs. I dag finns det ett undantag från förbudet: Generationsskiften, när barn vill köpa ut sina åldrande föräldrar ur företaget. Personalen borde få liknade möjligheter, det har de i andra länder. Jag har tidigare lagt en motion om det i riksdagen, säger hon.

Motionen fick 2019 avslag men Azadeh Rojhan Gustafsson har fortsatt att driva frågan. Hon har sedan dess lagt flera motioner med förslag som syftar till att göra det lättare att äga gemensamt. Än har ingen av dem fått politiskt stöd.

Cykelbuden fördelar oväntad vinst i löner

I Malmö är det kväll. Långt bort från riksdagen och Stockholms högskolor har Alternativa Kurirens medlemmar samlats till möte.

På bordet framför dem har de dukat upp mat. Några enorma jordgubbar ligger i en skål. Bredvid ligger polarkakor, ost och hummus.

På mötet diskuterar cykelbuden hur de ska fördela en vinst de inte räknat med. Alla är överens om att den ska fördelas som lön i proportion till antal jobbade timmar.

På så vis får alla bättre pension, menar de. Nästa punkt för dem blir att planera kommande dags jobb.

I morgon ska de fortsätta leverera varor.