Under det senaste året har arbetslösheten ökat med 100 000 personer. Därmed har vi nu 450 000 arbetslösa i Sverige, vilket är den högsta siffran sedan 1990-talet. 

Naturligtvis har coronapandemin bidragit till ökningen, och utvecklingen blir ännu dystrare om vi räknar in de många som tvingats till korttidsarbetande sedan i våras.

Men en oroväckande utveckling var på gång redan före pandemin även om den nu har tagit extra fart.

Att de som har kort utbildning i framtiden därför kommer att få ännu svårare att hitta jobb framkom tydligt under det första av en serie seminarier om arbetslösheten arrangerade av LO.

Den största förändringen är att flesta nya jobb som skapas kräver åtminstone gymnasieutbildning. I takt med att de minst produktiva jobben förvinner är det därför både rimligt och mänskligt att se till så att alla får en adekvat utbildning.

Och det är här konflikten finns.

Vi har helt enkelt i dag en alltför stor andel av befolkning som har en svag grundutbildning. Här finns grupper av invandrare men långt ifrån enbart. Här finns också många som trots ofullständig gymnasieutbildning tidigare har kunnat få jobb i lågkvalificerade yrken men som nu konkurreras ut av dem med högre utbildning.

I Sverige finns det i dag cirka 80 000 människor som inte har fullständig grundskola.

Mot ett sådant utbildningsglapp hjälper inte mittenpartiernas nyliberala drömmar om horder av lågbetalda ”enkla jobb” som ska skapas med hjälp av statliga stöd till lågproduktiva företag.

När ekonomins struktur förändras – i en omvandling som snabbats på betydligt under pandemin – är det tvärtom denna typ av företag som först slås ut.

Därmed blir dessa nyliberala drömmar endast en stupstock för satsande företag och arbetslösa som vill ha jobb.

Under senare år har den helt avgörande satsningen på utbildning åter kommit igång.

Yrkesvuxplatser med statsbidrag

Yrkesvuxplatser har ökat kraftigt och kommer att fortsätta öka kraftigt om regeringen får med sig Centern och Liberalerna. Den stora nedgången 2015 skapades av att Allianspartierna med Sverigedemokraternas stöd röstade igenom Alliansens utbildningsbudget i stället för den nytillträdda S-MP-regeringens. Bild: Källa: Utbildningsdepartementet

Sedan 2015, då Sverigedemokraterna gav sitt stöd till Alliansens neddragningar i utbildningsbudgeten har, som syns i grafen här intill, antalet platser i yrkesvux ökat kraftigt.

Enligt utbildningsminister Anna Ekström ska denna utveckling fortsätta.

Korttidspermitteringarna är utmärkta och måste fortsätta under pandemin men måste naturligtvis kopplas samman med någon form av fortbildning under permitteringen.

I dag finns ett 80-tal sammanhållna yrkesutbildningar inom vux och på gymnasiets introduktionsprogram.

Därmed är det också möjligt att beta av gymnasiekompetensen i flera steg, vilket är en skarp skillnad mot Alliansens utsorterande skola, där ansökningsreglerna utformades för att från tidig ålder skikta och stoppa elever från vidare utbildning.

Det hänger nu på mittenpartierna om de vill följa med på utbildningslinjen för att minska arbetslösheten. Eller om de vill fortsätta hävda nyliberalismens tro på låga löner och enkla jobb.

Visst kan vi med gigantiska statliga stöd skapa en mängd lågkvalificerade jobb. På Alliansens tid vid makten skapades till exempel Fas 3-jobb där arbetslösa fick sitta och måla om redan målade stolar.

Men värnar vi svensk ekonomi och låg arbetslöshet är det naturligtvis bättre att utbilda arbetslösa till de jobb som finns.