Är Amazons Sverigeetablering viktigare än den svenska modellen?
Amazon kommer inte att utan vidare ändra sina antifackliga inställning bara för att de intar ännu ett lands marknad, skriver Arbetets ledarskribent.
Efter flera års rykten har etableringen av det amerikanske e-handelsjätten Amazon nu påbörjats i Sverige. Ett lager ska öppnas i Eskilstuna och en svensk sajt lanseras.
Och detta kan tyckas vara ett litet steg.
Men det är definitivt ett steg mot något mycket större.
Anledningarna till oro för Amazons Sverigeetablering är flera. Företaget har under hela sin 26-åriga existens använt sig av raffinerade skattesmitartekniker.
Och risken är stor att samma sak sker här.
Dessutom använder de ohederliga marknadsmetoder som effektivt svept bort konkurrensen i många länder.
Men det värsta är ändå deras uttalat antifackliga inställning.
I land efter land har företagets intåg lett till försämringar på arbetsmarknaden. Som David mot Goliat har arbetare och fackförbund stridit mot multimiljardföretaget.
Utan större framgång ska tilläggas.
Och gång efter annan har Amazon med all önskvärd tydlighet satt effektivitet och vinst framför personalens säkerhet och trygghet.
Anställda har vittnat om hur omöjligt det är att hålla takten. Hur ohållbara och inhumana arbetsförhållandena är.
Amazon har länge haft siktet inställd på den skandinaviska marknaden. Och hittills har själva e-handeln skett via den tyska sajten.
Just Tyskland är viktigt att ha i åtanke för att förutse konsekvenserna av Amazons kommande Sverigeetablering.
I alla fall om företaget får som de vill.
Redan 2011 påbörjade Amazon en etablering i Tyskland och två år senare fanns de på plats.
På bara fem år hade företaget vunnit hälften av e-handelns marknadsandelar i landet och under bara det året sålt varor för 200 miljarder kronor.
Men det var också i Tyskland som Amazon mötte sitt hittills största motstånd.
Det tyska fackförbundet Ver.di som organiserar lagerarbetare har sedan etableringen utlyst hela 300 strejkdagar. Den längsta fackliga striden i Tysklands historia, ska tilläggas.
Men trots motståndet och trots den fackliga kampen har företagit inte givit vika en tum.
De vägrar fortsatt att gå med på kraven om kollektivavtal.
I boken Amazon – bakom framgången som ges ut på Verbal förlag i vår, skriver journalisten Julia Lindblom om företagskulturen där nästintill feodala rutiner gäller.
En företeelse är så kallade ”Birthday roundtables”, ett slags födelsedagsmöten. Amazons anställda som fyllt år under en viss månad bjuds på tårta och en kaffestund med cheferna.
Och visst, det låter ju trevligt. Men det primära med mötena är att enskilda tillåts att upp frågor med cheferna. Här, under en kort, krystad stund nära chefens öra kan önskemål yppas kopplade till arbetsvillkor och arbetsmiljö.
Om de vågar.
Visst låter det som en scen taget från 1800-talets brukssamhälle? En scen där brukspatronen vid valda tillfällen nedlåter sig att lyssna till sina underlydande?
En verklighet vi definitivt inte vill tillbaka till.
Att flera svenska fackliga organisationer öppet oroas och ställer krav inför Amazons etablering är bra.
Men kraven måste bli ännu tydligare och hårdare.
För vi vill inte ha en verklighet där födelsedagsmöten ersätter MBL-förhandlingar. Vi vill ha ett fortsatt starkt fackligt inflytande och en jämvikt på arbetsmarknaden.
Det är naivt att tro att Amazon utan vidare skulle ändra sin syn på arbetsrätt och fackligt inflytande bara för att de intar ännu ett lands marknad.
Därför måste vi fråga oss om vad som är viktigast.
Att okontrollerat släppa in världens största näthandelsföretag i Sverige eller att vi står upp för den svenska modellen?
Svaret borde vara enkelt.