Utrikes födda män får oftare praktik, instegsjobb och andra arbetsnära insatser än utrikes födda kvinnor. De senare erbjuds i stället förberedande och orienterande utbildningar, som till exempel Sfi.

Det konstaterar Jämställdhetsmyndigheten som nu släppt en rapport om bland annat arbetsmarknadspolitiska insatser för utrikes födda under 2019.

Samtidigt steg arbetslösheten bland utrikes födda kvinnor 2019, vilket inte var fallet för männen i samma utsträckning.

– De utrikes födda kvinnorna är en grupp som drabbades väldigt hårt av förändringarna i arbetsmarknadspolitiken och anslagen till Arbetsförmedlingen. När de drog in på extratjänsterna till exempel så fick det direkt effekt på arbetslösheten för utrikes födda kvinnor, säger Sara Andersson som är arbetsmarknadspolitisk expert på Jämställdhetsmyndigheten.

Som exempel på skevheten nämner hon nystartsjobben. Av utrikes födda kvinnor som var inskrivna på Arbetsförmedlingen var det 5 procent som hade ett nystartsjobb i januari 2020.

Motsvarande siffra för samma grupp män var 11 procent.

En av orsakerna till skillnaderna mellan könen är att den här gruppen kvinnor oftare anses stå längre från arbetsmarknaden än männen.

Det i sin tur kan bero på den hårda belastningen på Arbetsförmedlingen, menar Sara Andersson.

– Arbetsförmedlingen konstaterar i sin egen återrapportering att den höga arbetsbelastningen leder till att arbetsförmedlarna utvecklar strategier för att förenkla den egna arbetssituationen, genom att sortera människor som lättmatchade eller svårmatchade.

Då hamnar kvinnor i större utsträckning i kategorin svårmatchade vilket leder till en väldigt ojämn fördelning av de så kallade arbetsnära insatserna.

Det tar sig bland annat uttryck i form av bristfälliga kompetenskartläggningar och att kvinnorna prioriteras bort vid matchningar mot lediga tjänster. 

I rapporten konstateras även att de utrikes födda männen snabbare får träffa en handläggare, får fler möten och i större utsträckning får träffa samma handläggare under hela processen.

– Många av de måtten är framgångsfaktorer för att nå en sysselsättning på svensk arbetsmarknad. I alla dem gynnas män i större utsträckning och har bättre värden än motsvarande grupp kvinnor. 

För att komma tillrätta med den skeva fördelningen vill Jämställdhetsmyndigheten därför se en kvotering av antalet arbetsnära insatser för att öka möjligheterna till arbete och öka jämställdheten.

– Det skulle vara ett verkningsfullt verktyg för att speeda upp processen att få en jämn fördelning av lönestöd, praktikplatser, arbetsmarknadsutbildningar och egentligen alla insatser som är mer arbetsnära och som oftare leder till jobb, säger Sara Andersson.