Skatteverket, Kronofogden, Ekobrottsmyndigheten och Arbetsmiljöverket fick i årets budget 111 extra miljoner kronor för att komma åt de som fuskar med välfärdssystemen.

Skatteverket fick mer pengar för att upptäcka och åtgärda fel i folkbokföringen.

Arbetsmiljöverket fick ett tillskott för att kunna göra fler inspektioner. Ekobrottsmyndigheten fick utökade anslag för att kunna lagföra fler som fuskar och Kronofogden ska stärka samverkan med andra myndigheter.

Det är välkomna och nödvändiga pengar. Arbetsmiljöverket har fortfarande inte hämtat sig från slakten som alliansregeringen genomförde direkt när den fått makten 2006. 

Ett släpphänt system i en allt mer rörlig och globaliserad värld har utnyttjats av suspekta eller rent kriminella kretsar. 

Arbetsmarknadskriminaliteten beräknas kosta landet minst 70 miljarder kronor, uppskattar de myndigheter som sedan i fjol samarbetar för att stävja missbruk och brott.

Det är svartjobb, slavlöner, falska identiteter, skenanställningar och bidragsfusk i stor skala. 3 000 myndighetsgemensamma kontroller inom bygg, restaurang och skönhetsindustri har lett till att vart tionde företag av de som kontrollerades har tvingats stänga. Det arbetet behöver skärpas.

Därför är det klokt att regeringen nu sätter hårt mot hårt och ökar insatserna.

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark tar hjälp av erfarne Mikael Sjöberg, tidigare chef på Arbetsmiljöverket och Arbetsförmedlingen, som ska stötta och följa upp myndigheternas kamp mot arbetsmarknadskriminaliteten.

Nu ska städbranschen hårdgranskas.

Bilden av Sverige som ett land med superkoll via våra personnummer och starka myndigheter håller annars på att krackelera.

George Orwells dystopiska ”Storebror ser dig” är på väg att bli ”Storebror ser dig inte”.

Det är en svår balansakt mellan att skydda den viktiga personliga integriteten och samhällets behov av att ha koll på vilka som finns här och vad vi alla gör. 

Skandalen kring de läckta och känsliga personuppgifterna från Transportstyrelsen är i färskt minne. Den falske officer som fick topphemliga jobb inom Försvarsmakten ett annat exempel, avslöjat av DN.

Tidigare avslöjades att Iraks försvarsminister samtidigt som han satt i regeringen i Bagdad hade fått bostadsbidrag i Sverige.

Den dåliga kontrollen av samordningsnumren har skakat om. Samordningsnummer är en id-beteckning för en person som inte är eller har varit folkbokförd i Sverige.

De infördes år 2000 och första året delades 30 000 nummer ut. Nu finns 870 000 nummer ute och kontrollen är bristfällig.

Skatteverket granskade 4 000 av dem 2017 och kom fram till att 45 procent inte kunde styrka sin identitet. Av dem som kom från länder utanför EU saknade tre av fyra rätt att arbeta i Sverige.

SVT berättade i december om hur 100 utländska medborgare var registrerade i en enda lägenhet söder om Stockholm och om hur tre kriminella hade 38 olika identiteter. 

Att det ser ur så här är knappast någon nyhet. Statens utredare Lars-Erik Lövdén varnade i sitt slutbetänkande om välfärdskriminalitet i maj 2017 att den bristfälliga hanteringen av samordningsnumren öppnade för id-bedrägerier och efterlyste åtgärder snarast möjligt. 

Skatteverket kom en månad senare fram till samma slutsats.

Regeringen har dröjt och vaknat sent. Först i januari i år meddelade finansministern att ett ”snabbspår” ska gälla från nästa årsskifte.

Då ska gamla nummer automatiskt avregistreras. Det ska ställas krav på en giltig adress och på personlig inställelse vid förnyelse.

Frågan är om det räcker, åtgärderna är ganska tama. Ebba Busch kräver med bibliskt tonfall en ny folkräkning.

En ny folkräkning är inte nödvändig, men regeringen borde lyssna mer på de brottsbekämpande myndigheterna, som helst ser att alla samordningsnummer nollställs.

Fusket drabbar alla seriösa företag och det slår också mot LO-medlemmarna vars jobb hotas av osund, till och med kriminell, konkurrens. 

Så kan vi inte ha det. Eller för att travestera gamle VPK-ledaren C H Hermansson: Någon jävla ordning ska det vara i ett land.