Den gångna sommaren har sjuksköterskor vid akutmottagningen på Danderyds sjukhus tvingats arbeta 15 timmar i sträck utan lunchrast.

Skyddsombudet Daniela Tapia berättar för Dagens Nyheter om kaotiska förhållanden.

En sjuksköterska kan ha ansvar för 20 – 30 patienter, många har tvingats jobba upp till 56 timmar i veckan.

Under den extrema belastningen är sjuksköterskorna rädda att göra fel och förlora sin legitimation.

– Våra medlemmar vet inte om de får gå hem när arbetspasset är slut, säger Ann Johansson, vice ordförande i Vårdförbundet. De har inte rätt att säga nej när arbetsgivaren beordrar övertid.

I dagarna har Vårdförbundet gjort en så kallad 6:6a-anmälan till Arbetsmiljöverket för att uppmärksamma arbetsförhållandena vid Danderyds sjukhus, där ett stort antal sjukskötersketjänster är vakanta.

Också äldreboendet Karl-Johansgården i Uppsala har anmälts på liknande grunder. Där har den låga bemanningen inneburit att en sjuksköterska ensam har haft hand om 98 patienter vid flera tillfällen under sommaren.

Ann Johansson beskriver en negativ spiral: Till en arbetsplats som akutmottagningen på Danderyds sjukhus, där många tjänster är vakanta, är det svårt att rekrytera sjuksköterskor, eftersom arbetsvillkoren är så dåliga.

Underbemanningen blir kronisk – och gör att fler sjuksköterskor slutar.

– Många sjuksköterskor går till bemanningsföretagen, säger Ann Johansson. Andra arbetar i Norge, där de kan arbeta lugnare och har förutsättningar att göra ett bra jobb. Och en del lämnar yrket.

För att göra yrket mer attraktivt krävs en rejäl lönesatsning, enligt Vårdförbundet.

Förbundet kräver att staten skjuter till totalt nio miljarder kronor under en femårsperiod för att höja specialistsjuksköterskornas och barnmorskornas löner med 10 000 kronor fram till år 2023.

Summan har beräknats så att landets 55 000 specialistutbildade sjuksköterskor och barnmorskor ska få 2 000 kronor i månaden i extra lönelyft (alltså utöver den vanliga lönerevisionen) fem år i rad.

Vårdförbundet har politisk medvind: Undersökning efter undersökning har visat att väljarna rankar sjukvården som den viktigaste frågan i det kommande valet.

– Det är förstås bra att vården finns med i debatten och att det kommer vallöften från riksdagspartierna, säger Ann Johansson.

– Problemet är att det är landstingen som styr hälso- och sjukvården, och tar ut skatt för den. Det är inte alla väljare medvetna om. Att partierna på riksnivå lovar saker betyder inte att löftena blir verklighet.