Visst försvinner jobb när arbetsmarknaden digitaliseras. Det har tidigare studier visat och det visar även en ny rapport om handelns framtid från Handelsanställdas förbund.

Men ännu fler nya jobb kommer till. Så vad framtiden egentligen handlar om är hur politiker och arbetsmarknadens parter ska parera övergången till de nya digitaliserade jobben.

I en kort passus i den nya rapporten Hur påverkar digitaliseringen framtida sysselsättning och kompetensbehov i Handeln av Handels utredningschef Stefan Carlén och Martin Rosenström, utredare på Handels, beskrivs följderna när prissättningen digitaliserades med EAN-koder i slutet av 1980-talet.

Cirka 10 000 anställningar inom handeln försvann inom loppet av bara några år, endast genom denna ändring av prismärkningen.

Men vad hände med dem? Ser vi 10 000 före detta handelsanställda som sedan dess driver omkring planlöst på gator och torg, viftande med sina analoga prismärkningsapparater?

Nej, det gör vi ju inte.

Om de fortfarande är i yrkesverksam ålder jobbar de med något annat, många troligen fortfarande inom handeln, en del med förändrade arbetsuppgifter och många med ett större digitalt innehåll.

Det är denna omställning framtiden handlar om, inte att jobben försvinner.

För jobb kommer både att finnas och skapas, även i framtiden.

Handels rapport väger samman befolkningstillväxt, digitaliseringens påverkan och nätförsäljningens utveckling och kommer fram till att omkring 81 000 nya tjänster kommer att skapas inom handeln till 2030 jämfört med 2015. Det är en ökning med hela 16 procent.

Men för att omställningen ska gå smidigt och accepteras av alla krävs fokus på de anställdas villkor, både genom kompetensutveckling och bättre arbetsförhållanden.

Bra arbetsmiljö krävs för hela LO-kollektivet i digitaliseringens tidsålder, men inom handeln syns detta extra tydligt.

Omkring hälften av alla olyckor inom handeln sker bland bemanningsanställda. Hela 74 procent av alla anställda inom handeln har i dag visstid och/eller deltidsanställningar.

Otyget att hyvla ned tjänster från heltid till deltid är en farsot som först fann stor spridning inom handeln.

Det är ingen tvekan om att en sådan personalpolitik kan leda till ett starkt motstånd mot teknologisk utveckling som drabbar hela branschen.

För handelns framtid är det därför utmärkt att fack och arbetsgivare nu enats om projektet ”Anställ klokt” där dessa frågor ska behandlas. Fördelarna med en digital framtid måste komma alla till del.

I Socialdemokraternas arbetsmiljöprogram finns också stopp för hyvling och förbud mot allmän visstidsanställning. Men med Alliansens och Sverigedemokraternas ideologiska motstånd mot en bättre arbetsmiljö finns i dag ingen majoritet i riksdagen för att få igenom dessa lagändringar.

Naturligtvis kan digitaliseringsvågen, likt alla stora tidigare strukturomvandlingar, som mekanisering, automatisering och datorisering, bilda tillfälliga toppar av arbetslöshet i delar av ekonomin.

De som tillfälligt blir arbetslösa måste därför kunna fångas upp av de sociala trygghetssystemen.

Att Alliansen misstänkliggör arbetslösa är inte bara personligt kränkande utan också fördärvligt för svensk tillväxt.

A-kassa och samhällsskydd för dem som blir arbetslösa ska vara precis så omfattande som det krävs för att varje arbetslös ska hamna på rätt plats i den nya ekonomin.

Först då får vi hög tillväxt i samhället, något som alla tjänar på. Att skära i ersättningssystemen missgynnar tvärtom svensk tillväxt.

Så nej, jobben försvinner inte, inte heller inom Handeln, trots tidiga domedagsprofetior från högerekonomer och så kallade ”arbetskritiker”.

Däremot kommer det att krävas mycket av parter och politiker för att få omställningen att fungera.