Fördubblad produktion för husfabriker trots arbetskraftsbrist
Medan bristen på arbetskraft hämmar andra träindustrier fortsätter Obos husfabriker att växa. Här får även den som varit sjukskriven eller är ny i Sverige jobb.
– Jag kunde inte säga någonting på svenska när jag fick jobbet. Jag började med sfi här på Myresjöhus, säger Nikolina Grguric, som målar delar till en husgavel.
Vägen till Myresjö går förbi höstgula fält och tigande skogar. Så breder plötsligt en klunga låga byggnader ut sig. Husfabriken ser ut som ett helt litet samhälle.
Veckan innan har konjunkturrapporterna talat om bristen på arbetskraft, som länge har ställt till problem i vård och omsorg. Nu drabbar den även industrin. Inte minst trä- och byggvaruindustrierna har svårt att hitta folk.
Därför är det behagliga lugn som vilar över fabriken överraskande. Lastbilar lossar material, truckar far omkring, men vid produktionslinjerna märks ingen brådska.
– Det är inventering i dag, förklarar fabrikschefen Pontus Schoede. När vi bygger för fullt kör vi ut ett hus i timmen ur våra fabriker.
Det är ungefär dubbelt så stor produktion som för bara tre år sedan. Under samma tid har antalet anställda i Obos-koncernen, där Myresjöhus ingår, mer än fördubblats.
En sådan tillväxt skulle många se som omöjlig. När kommunledningarna och träindustrierna på det småländska höglandet samlades för tre år sedan (de brukar mötas en gång om året) var de överens om att arbetskraften höll på att ta slut.
Martin Lindqvist, ordförande i GS-klubben, berättar om det nya avtalet för Mikael Fagerholm och Tony Olofsson. Obos sätt att rekrytera har diskuterats i klubben, som står bakom företagets linje.
Alla ungdomar som går ut gymnasiets industri- eller hantverksprogram sögs redan upp.
Statistiken bekräftar: Arbetslösheten bland dem som är födda i Sverige är låg och kan inte sjunka mycket mer. Bland inrikes födda som har klarat gymnasiet finns knappt några arbetslösa.
Samtidigt är arbetslösheten bland utrikes födda över 15 procent, och för personer utan gymnasieutbildning 20 procent. Arbetsmarknaden tycks ha kluvits i två delar.
– I verkligheten finns det alltså arbetskraft att ta av, säger Obos vd Joakim Henriksson. Om man bara vågar se annorlunda på den andra delen – de som står långt från arbetsmarknaden.
Och Obos vågar. I fabriken arbetar nu Nikolina Grguric från Kroatien, som fick jobb innan hon kunde säga ett ord på svenska.
Adam Strandberg, som missade mycket av sin skolgång på grund av epilepsi, och tidigare har hindrats i arbetslivet av medicinen som gör honom trött.
Att rekrytera brett ställer stora krav på arbetsgivaren
Joseph Kelemen från Ungern, som på tre år har avancerat från arbetare i bjälklagstillverkningen till produktionsledare för 53 anställda. Och många andra som har varit sjukskrivna, är nya i Sverige eller av andra skäl har haft svårt att få jobb.
– Utan de här människorna hade vi aldrig klarat att växa och ta marknadsandelar, säger Joakim Henriksson.
Martin Lindqvist, ordförande för GS-facket, är bara positiv till hur Obos rekryterar.
– Vi har mycket att göra, högkonjunkturen sätter hård press på oss. Utan att tänka som Obos gör kring rekrytering hade det inte gått.
Hur kan då Obos anställa människor som andra arbetsgivare ratar? Chefer, fack och anställda ger flera förklaringar.
En finns i sättet att producera. På en månad kan en person utan erfarenhet lära sig ett moment i fabriken. Det kan jämföras med ett konventionellt husbygge, som de fabriksbyggda husen konkurrerar med: Där krävs snickare som tar minst tre år att utbilda.
En annan förklaring är förmodligen att Obos – som är Norges motsvarighet till HSB – är en långsiktig och finansiellt stark ägare. Rekryteringar ses i längre perspektiv än ett kvartal.
En tredje förutsättning är att företaget och GS-facket har varit eniga. Det annorlunda sättet att rekrytera har nämligen inte uppskattats av alla. Främlingsfientligt snack har förekommit.
– När vi och facket är ense och har samma värderingar kan vi gå fram enade, säger Joakim Henriksson. Vi har kunnat statuera exempel.
– Vi har också nolltolerans mot sexuella trakasserier, säger Pontus Schoede. Om medarbetare inte delar våra värderingar, och inte ställer upp på vår uppförandekod om allas lika värde, har det lett till att vi har fått gå skilda vägar. Antingen genom att medarbetare har slutat på egen hand eller genom uppsägning.
En så bestämd linje väcker frågor om rättssäkerheten. ”Vi gör ingenting olagligt”, försäkrar både arbetsgivaren och GS-fackets ordförande, som säger att de stämmer av svåra beslut med sin arbetsgivarorganisation respektive GS-facket centralt.
Det vore lätt att framställa Obos vidsynta sätt att rekrytera som en solskenshistoria, men förändringen har alltså inte varit smärtfri. Bland andra äldre anställda som inte kan engelska har haft det svårt, säger Martin Lindqvist.
– Myresjöhus är en väldigt blandad arbetsplats. Man får tala mycket engelska, det är kul, säger Adam Strandberg, som trots sin epilepsi har trappat upp från halvtidsjobb till heltid.
Som produktionsledare har Joseph Kelemen stött på en del negativa reaktioner.
– Då tar jag tar diskussionen direkt. De som arbetar här måste ta sig ur den bubbla de har levt i och se att industrin är en del av samhället. Människor har olika bakgrund.
Företaget ställer också krav på dem som anställs, betonar Martin Lindqvist.
– De som inte behärskar svenska får delta i sfi-utbildning, delvis på arbetstid. Då får de visa vilja att lära sig språket, och samtidigt lära sig jobbet.
Obos anställer personer som knappt kan någon svenska. Till och med bland produktionsledarna finns de som fortfarande pluggar svenska. Överdriver andra arbetsgivare kraven på språkkunskaper?
– Det går att anställa utan kunskaper i svenska, svarar fabrikschefen Pontus Schoede. Men på sikt är språket nyckeln.
– Språket är också viktigt för dynamiken i gruppen, säger kommunikationschefen Ulrika Liiv. För att man ska vara trygg med den man jobbar intill krävs ett gemensamt språk.
Obos var tidigt ute med att rekrytera människor med begränsade kunskaper. Nu ser Arbetsförmedlingen att även andra arbetsgivare har börjat anpassa sina anställningskrav till den arbetskraft som faktiskt finns att tillgå.
Sysselsättningen väntas öka kraftigt 2017–2018, och åtta av tio nytillkomna jobb beräknas gå till utrikes födda.
Anställer man människor utan förkunskaper måste de kunna lära sig på plats.
I fabriken i Myresjö kan även arbetare utan särskild utbildning göra karriär. Sju lönesteg gör att de som lär sig fler moment tjänar mer.
Vi går inte bara efter formell utbildning, det viktiga är att du har vilja och rätt värderinga
Lönespannet bland GS-fackets medlemmar sträcker sig från 24 000 till 36 000 kronor i månaden, där de högsta lönerna gäller montörer som bygger upp färdiga hus runt om i landet.
– Anställda går också vidare från fabriken till kontoret. Vi går inte bara efter formell utbildning, det viktiga är att du har vilja och rätt värderingar, säger vd:n Joakim Henriksson.
– Och personer som kan produktionen blir bra projektörer, tillägger Pontus Schoede.
Viljan att utvecklas finns på olika nivåer. Ute i fabriken, där det ligger helgstämning i luften den här fredagseftermiddagen, fortsätter Adam Strandberg att måla detaljer till balkongräcken.
Han stryker på vit grundfärg med säkra penseldrag.
Adam Strandberg, som alltså har epilepsi, började i måleriet som praktikant på halvtid med stöd från Arbetsförmedlingen. Hans läkare bedömde att han kanske inte borde jobba mer än så.
Men Adam prövade att arbeta på 75 procent, och när det fungerade ville han arbeta mer.
– Det har hänt så mycket sedan jag började här för två och ett halvt år sedan. Jag trivs, har bra arbetskamrater, känner att jag utvecklas. Då klarar man mer än man tror.
