Regeringen om snabbspår: Uppstartsproblem

Under 2017 fick Arbetsförmedlingen 35 miljoner kronor för att få fart på bland annat de 14 snabbspåren.

Pengarna ska gå till arbetsmarknadens parter för att snabba på nyanländas etablering på arbetsmarknaden.

Det handlar om sådant som att översätta valideringsmodeller, handledarutbildningar för arbetsgivare samt rekryteringsträffar; så kallade främjande- och utvecklingsinsatser.

AF: Problemen med snabbspår är kända

Nyheter

Men i år har endast 27 av de 35 miljonerna betalats ut.

Joel Hellstrand, utredare på Arbetsförmedlingen, påpekar att budgeten i år var betydligt högre än tidigare.

– Men det är svårt att svara på varför det inte kommer in fler ansökningar, säger han.

Även om det kan komma in fler ansökningar före årets slut så finns det en risk för att alla pengar inte kommer att gå åt.

Snabbspåren har kommit igång bra, men det har varit en del uppstartsproblem

Irene Wennemo är statssekreterare hos arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S):

– Det kan vara så att det inte behövs mer pengar just nu, eller att man tyckt att det varit problem att göra av med pengarna, säger hon.

Ett problem är att pengarna har betalats ut under våren för projekt som ska slutföras under samma år.

Irene Wennemo berättar att regeringen nu ändrar reglerna, så att Arbetsförmedlingen själv får bestämma över ansökningsperiod och utbetalning.

Nu är myndighetens plan att öppna ansökningsperioden redan under 2017 för projekt kommande år, med förbehåll att budgeten går igenom.

Lågt tempo i snabbspår

Nyheter

I höstbudgeten avsätter regeringen ännu mer pengar till så kallade främjandemedel. Totalt kan 55 miljoner kronor sökas för 2018 och 60 miljoner för 2019.

Räknar ni med att allt kommer gå åt?
– Vi hoppas det. Men det vet man inte, det bygger på att det finns ett intresse från parterna. Snabbspåren har kommit igång bra, men det har varit en del uppstartsproblem, säger Irene Wennemo.

Hon pekar också på regeringens nya beslut om att man även ska kunna söka pengar för språkfrämjande insatser (läs mer nedan).

Magnus Skagerfält, sakkunnig på Sveriges Ingenjörer, ser en risk med att parterna ”hittar på” nya lösningar för språkinlärning när det redan i dag finns fungerande modeller.

Han skulle hellre se att Stockholmskommunernas modell för yrkesinriktad svenska, SFX, fick större spridning. Han menar också att det stora problemet kvarstår.

– Grundproblemet är att främjandemedlen gör att arbetet lätt blir ”projektifierat”. Att det för varje år måste sökas nya pengar. Det ser vi i snabbspåren där vi är delaktiga, att det ofta blir ett stopp för att man byter ut projektledare.

Snabbspår till jobben på plats efter nyår

Nyheter

Irene Wennemo säger sig förstå kritiken:

– Personer anställs i ett år och sen är de inte säkra på om det blir förlängning och då lämnar de projektet. Vi har äskat för ett år i taget, eftersom vi inte har vetat om det här fungerar. Jag håller med om att det finns en risk som ska tas på allvar.

Hur kommer regeringen att hantera den risken?
– Parterna förhandlar nu om sina etableringsjobb och om det skulle gå bra tror jag man behöver avsätta rejäla resurser för att det här ska få volym. Då behöver man kanske jobba mer långsiktigt även med informations- och främjandeinsatser. Men vi har inte tagit ställning till det än.