Nytt beslut: Fler ska kunna lära sig svenska på jobbet

”Colombia, Coca Cola”. Inne i ett konferensrum på Hemfrids huvudkontor står mjuka och hårda vokaler på schemat.

Anställda läser medan språkläraren pekar på tavlan. Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S) har precis klivit över tröskeln och lyssnar och ställer frågor.

Just det här, hur företaget kan få igång språkträning för anställda, är något hon funderat på länge.

Jag vill att fler ska kunna komma i arbete och lära sig svenska under tiden, så att man inte behöver vänta

– Jag vill att fler ska kunna komma i arbete och lära sig svenska under tiden, så att man inte behöver vänta. Vi ser att det är svårt att kombinera ordinarie SFI med arbete. Ofta är det förmiddags- eller eftermiddagsgrupper. Jag vill att det ska finnas fler flexibla lösningar.

Nu har ministern landat i en lösning, och på torsdagens regeringssammanträde klubbades beslutet.

Från november kan arbetsmarknadens parter, fack och arbetsgivarorganisationer, söka pengar för att få snurr på språkinlärning på jobbet.

I praktiken handlar det om en regeländring som gör att de så kallade främjande- och utvecklingsmedlen som söks av Arbetsförmedlingen kan användas till fler typer av projekt än tidigare.

Samtidigt avsätts 20 miljoner extra i budgeten för främjandemedel 2018 och 35 miljoner för 2019. Totalt finns då 55 respektive 60 miljoner kronor att söka de åren.

Samtidigt vidgas målgruppen, utöver nyanlända kan insatser även omfatta de som har liten eller ingen erfarenhet av svenskt arbetsliv.

Även tidigare har parterna kunnat ansöka hos Arbetsförmedlingen för att få bidrag för att påskynda nyanländas etablering på arbetsmarknaden.

Några exempel på projekt som fått pengar är översättning av valideringsmodeller till olika språk eller att utveckla och genomföra snabbspår, som handledarutbildning och att anordna rekryteringsträffar.

Det nya man kan söka pengar för från den 13 november är ”språkstödjande insatser”.

Det kan handla om ta fram digitala språkplattformar eller att översätta undervisningsmaterial.

Vi kan inte ha kontrollanter ute på alla arbetsplatser och jag vill inte ha en peng som riskerar att felanvändas av oseriösa aktörer

– Pengarna ska inte gå till att anställa lärare. De ska gå till arbetet för att få ihop det, att hitta modeller. Resurser finns i kommunerna för SFI, men man kanske kan hitta nya sätt, till exempel att en SFI-lärare som är anställd av kommunen kan åka runt på flera företag, säger Ylva Johansson och pekar på att detta redan gjorts på vissa håll.

Hemfrids grundare Monica Lindstedt undrar hur Ylva Johansson ser på en lösning som lyfts tidigare – att på samma sätt som skolpengen låta en SFI-peng följa med en individ för att kunna användas till språkträning på jobbet.

Arbetsmarknadsministern förklarar att SFI är en del av skolsystemet och skollagen, och att det då ställs höga kvalitetskrav som måste följas upp.

– En springande punkt är att om man ska ge resurser till arbetsgivare för att stå för svenskundervisning, hur säkerställer man då att det är seriöst? Att det är kvalitet? Vi kan inte ha kontrollanter ute på alla arbetsplatser och jag vill inte ha en peng som riskerar att felanvändas av oseriösa aktörer. Men parterna kan gå i god för vettiga modeller. Det är det jag bedömer som mest framkomligt.