Både upp och ned för bidrag
Antalet personer som fick sin försörjning via bidrag eller sociala ersättningar sjönk kraftigt i fjol. Andelen svenskar som får bidrag är därmed den lägsta som Statistiska centralbyrån (SCB) hittills uppmätt. Men ersättningar till de allt fler nyanlända svenskarna ingår inte i siffrorna.
Antalet helårspersoner, det mått SCB använder, med någon form av bidrag minskade 2,5 procent under 2016 jämfört med året före och uppgick till 793 000. Det motsvarar en andel på 13,8 procent av befolkningen i åldrarna 20—64 år, och är minskning med 0,6 procentenheter.
Skillnaderna i landet är stora. Lägst andel med bidrag finns i Stockholms län, 10,5 procent, och högst i Gävleborgs län, 18,5 procent.
De ersättningssystem som ingår i mätningen är sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare förtidspension), ersättning vid arbetslöshet och ekonomiskt bistånd (socialbidrag).
I SCB:s mätning ingår däremot inte det relativt låga bidrag, några tior om dagen, som asylsökande får, inte heller etableringsersättning som man får efter uppehållstillstånd och deltar i en etableringsplan från Arbetsförmedlingen, som mest runt 300 kronor per dag, plus eventuellt tillägg för dem som har barn.
SCB har diskuterat om även etableringsersättningen borde ingår i den totala beräkningen av utbetalda bidrag eftersom den andelen har varit kraftigt i stigande de senaste åren.