Medelhyran för en tvåa på 65 kvm i Stockholm ökar till 13 000 kronor om marknadshyror införs. Per månad.

Resultatet blir att människor med lågavlönade yrken prisas ut från Stockholms arbetsmarknad. Det leder till brist på arbetskraft, färre nya jobb och högre arbetslöshet.

Det visar en rapport som managementkonsulten Ramböll tagit fram på uppdrag av Hyresgästföreningen.

De privata fastighetsägarna tjänar tio miljarder om året på marknadshyror. Hyresgästerna förlorar 18 miljarder om året. Deras utrymme för konsumtion minskar med i genomsnitt drygt 4 000 kronor i månaden.

Marknadshyror innebär en samhällsekonomisk kostnad på drygt ett par miljarder om året, enligt Rambölls beräkningar.

Antalet socialbidragstagare tredubblas. 55 000 hushåll i Stockholms län kommer åtminstone att vara berättigade till socialbidrag. Det är var femte hyresgäst. Dessutom ökar utgifterna för bland annat bostadsbidrag och vräkningar.

Ändå blir marknadshyror än vinstaffär för kommunerna i Stockholm, åtminstone de som äger allmännyttiga bostadsföretag. Orsaken är att allmännyttan får in drygt sju miljarder mer i hyror varje år.

Resultat blir brist på arbetskraft i vissa branscher. Lönerna är för låga för att folk med dessa yrken ska ha råd att bo i Stockholm eller Stockholms län. Ramböll räknar upp ett antal yrken: Bilmekaniker, specialistsjuksköterskor, kockar, bagare/konditorer, fritidspedagoger och specialpedagoger.

Reslutatet kan bli ett ökat lönetryck i låglöneyrken. Det kan också leda till att fler med låga löner försöka köpa bostadsrätter.

Marknadshyror leder inte till ökat bostadsbyggande, enligt rapporten. Däremot kan en konsekvens bli sämre underhåll. Orsaken är att marknadshyror kan leda till spekulation.