Inte ett enda fall för bemanningsnämnderna
Bemanningsnämnderna, som skulle avgöra tvister om inhyrning, är sysslolösa. Facket drev igenom dem efter hårda strider och konflikthot i avtalsrörelsen 2010, men de har fortfarande inte avgjort ett enda fall.
Den stora stridsfrågan i avtalsrörelsen 2010 var LO-förbundens krav på att stoppa inhyrningen av personal när det finns uppsagda med återanställningsrätt.
På de flesta avtalsområden fick facket en förstärkt förhandlingsrätt vid inhyrning och särskilda skiljenämnder inrättades för att avgöra ärendena om parterna inte enades.
I vår har det gått fyra år sedan avtalen slöts, och än så länge har inte ett enda ärende avgjorts av nämnderna.
– Det kan kanske betyda att det var som vi sa, att regleringen inte behövdes. Vi var, och är, principiellt emot alla system som innebär extra tröghet och förhandlingar, säger Jonas Milton, vd för arbetsgivarorganisationen Almega.
Han får stöd av Henrik Bäckström, vd för Bemanningsföretagen inom samma organisation.
– Vi bad facket att visa oss ett fall där bemanningsföretag använts för att runda las, och vi fick aldrig se något. Det blev en princip att driva det här fast det var ett ickeproblem.
IF Metall fick en annan modell med förstärkt företrädesrätt och skadestånd i stället för en skiljenämnd. Inte heller det systemet har använts fullt ut. Ett par fall har lösts lokalt, och inget skadestånd har betalats ut.
– Problemet var mycket stark överdrivet från den fackliga sidan. Det var onödigt att driva detta så hårt, men det är klart nu finns regleringarna där och man vet inte hur det hade varit annars, säger Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen.
Att det skulle vara fråga om ett överdrivet problem och en onödig reglering håller dock inte fackförbunden med om.
– Inte alls. Vi har fått indikationer på att arbetsgivarna nu agerar på ett annat sätt, och det är därför det inte blivit några skadestånd, säger Christer Persson, chef för IF Metalls förhandlingsenhet.
Även Per Bardh, Handels avtalssekreterare som förhandlade för LO 2010, anser att regleringarna fått tydlig effekt.
– Det var väldigt vanligt att arbetsgivarna sa upp folk och sedan tog in dem på löpande band via bemanningsföretag. De valde på så sätt ut vilka de ville ha. Eftersom det beteendet har försvunnit så har regleringen fungerat.
Han säger att reglerna har fått arbetsgivarna att tänka ett varv till, och kanske anställa mer på visstid i stället för att hyra in. Men han tror också att den ganska svaga konjunkturen efter krisen har bidragit till att nämnderna inte fått några fall.
– När vi ser en tydlig konjunkturuppgång komma framöver, det är då vi verkligen får prövning på om det här regelverket håller måttet.
En annan förklaring till att nämnderna blivit sysslolösa är att de otrygga anställningarna blivit fler. Som Arbetet tidigare berättat ersättsattes en stor del av de fast jobb som försvann i industrikrisen 2009 med tillfälliga anställningar och bemanningsanställda när konjunkturen vände.
– Att införa begränsningar och göra det krångligare att hyra in minskar inte inhyrningen, snarare tvärt om, verkar det som. Kunderna har börjat anlita bemanningsföretag i större utsträckning än tidigare, säger Henrik Bäckström.
– Det gör att de inte behöver säga upp sina anställda vid nedgångar, och har därför färre med förtur till återanställning. De har skaffat sig flexibiliteten med hjälp av bemanningsföretag.
Bakgrund
Ett aktuellt exempel på bemanningsproblem inför avtalsrörelsen 2010 var den vilda strejken på Systembolagets lager, Lagena, i Jordbro i juni 2009. De strejkande protesterade mot att 33 av de 114 lagerarbetarna skulle sägas upp och ersättas av inhyrd personal. Arbetsdomstolen beordrade de strejkande att gå tillbaka till arbetet efter fyra dagar. En vecka senare blev 26 lagerarbetare uppsagda.
I höst har ytterligare 25 anställda varslats om uppsägning på lagret som numera ägs av DHL. Även de ersätts med inhyrda.