Riksbanken höjde räntan, men debatten blev mer omfattande i Riksbankens direktion innan beslutet togs än vad många hade förutsett.

En av Riksbankens sex ledamöter, vice riksbankschef Lars E O Svensson har länge drivit en egen linje i direktionen.

Under det senaste året har hans linje konstant legat 0,25 procentenheter lägre än majoriteten. Då Riksbankens styrränta nu under lång tid har legat just på 0,25 procent har det inneburit att han i stället förespråkat en noll-ränta.

När nu Riksbanken höjde sin styrränta till 0,5 procent, var Lars E O Svenssons linje konsekvent nog att man skulle stanna på 0,25 procent, framgår det av protokollet.

Och trots att Riksbankens direktion länge sagt att en höjning troligen skulle komma före hösten var höjningen – när den väl kom – inte så självklar som de flesta bedömare trodde.

Även de nya orosmoln som nu tornar upp sig för Europas och därmed också Sveriges ekonomi, det vill säga de stora budgetunderskott som uppkommit i många länders statsbudgetar, spelar nu en stor roll i hur direktionen ska handskas med räntan.

Denna oro fick ännu en ledamot, vice riksbankschef Karolina Ekholm, att vilja stanna på den extremt låga styrräntan på 0,25 procent.

Resultatet av direktionens omröstning blev därför 4 – 2 för en höjning av räntan.

Banker och finansinstitut hade redan före höjningen börjar höja sina boräntor, främst de korta räntorna vilka snabbast påverkas av Riksbankens styrränta.

Den senaste tiden har också de långa boräntorna börjat höjas.

Oron i Europa och riksbanksdirektionens interna diskussioner gör det nu än svårare att förutse hur styrräntan utvecklas i framtiden.

Enligt en enkät från Länsförsäkringar oroar sig många villa- och borättsägare fortfarande för att höjda boräntor ska hota deras hushållsekonomi.

Fyra procent av dem ser höjd boränta som ett stort hot och 34 procent tycker att boräntan utgör ett visst hot.

Fortfarande anser dock de flesta att det största hotet mot hushållsekonomin skulle vara om de blir långvarigt sjuka.