”Vad är syftet med fas 3?”

Av de arbetsmarknadspolitiska insatser som hitintills sjösatts så har sysselsättningsfasen (fas 3) ett tveklöst bottenrekord. Ett svårslaget sådant. Bristen på professionell handledning, seriositet, struktur och målstyrning är uppenbar. Att denna sekunda vara betalas via skattemedel, gör inte saken bättre.

Även om alliansregeringen gör kosmetiska ändringar i innehållet, så kvarstår problemen med denna verksamhet. Därför att det inte finns några uttalade mål för vilka jobb det ska leda till. Det vi vet är att det ger möjligheter
för anordnare att håva in en ansenlig summa på ett lättvindigt sätt, jämfört med annan företagsamhet. Samtidigt som det tränger undan andra jobb.

Visst, det finns deltagare som anser att sysselsättningsfasen (fas 3) betyder mycket för dem personligen, att känna sig behövd och ha ett socialt umgänge. Nog så viktiga synpunkter. Vem vill inte trivas där vi tillbringar större delen av dagen?

Fast nu är det så att Arbetsförmedlingens ursprungliga uppgift var att förse arbetsgivare med arbetskraft. Dessvärre börjar Arbetsförmedlingen alltmer likna en social inrättning. Fortsätter detta finns det anledning att ifrågasätta om Arbetsförmedlingen ska ligga under arbetsmarknadsdepartementet.

Jämför vi med tidigare arbetsmarknadspolitiska program som beredskapsarbete, Gröna jobb och Plusjobb så finns det en avgörande skillnad: Det ingick avtalsenlig lön, vilket underlättade tillvaron för deltagare. Man fick helt enkelt betalt för det arbete som uträttades, till skillnad mot i dag. Det var tänkt som ett led, tills det lättade på arbetsmarknaden och efterfrågan ökade. Därför omfattades deltagarna ej av kollektivavtalen fullt ut.

För många innebar det dessvärre, även då tiderna ljusnade, ett problem att komma tillbaka. Att inte kunna uppdatera sig och använda delar av tiden till vidareutbildning inom sitt yrkesområde försämrade möjligheterna.

Vad har vi lärt oss av detta? Jo, att utbildning och erfarenhet fungerar bäst när de gå hand i hand. Och inte minst att jobbtillväxt är ett måste, om manmenar att sysselsättning är lika med jobb. När socialdemokraterna går ut med ”riktiga jobb”, så undrar vi om jobbskatteavdraget ingår i dessa.

När marknadens behov av fler anställda minskar, finns det all anledning att fråga sig om inte en ökad satsning på fler tjänster inom den offentliga sektorn kan vara en väg. Där råder det brist på personal, om ambitionen är att ha hög service och kvalitetsnivå. Äldreomsorg, skola, sjukvård och underhåll är några av de eftersatta områdena.

Därför har vi skickat ett öppet brev till arbetsmarknadsminister Hillevi Engström och bett om en förklaring vad hennes syfte är.
Göran Fors
Mikael Persson
Jonnie Svensson