LÄS OCKSÅ ”Allt gott ska inte regleras i kollektivavtal”

Det är 15 minusgrader. En lätt vind drar genom de historiska guldgrävartrakterna. Solen tittar upp bakom bergstopparna. I stadskärnan, med färgglada hus, hoppar invånarna på de vita bussarna.

På senare tid har den lilla staden Whitehorse vid Yukonfloden i norra Kanada blivit något av en facklig klimatförebild. Bara några minuter norr om stadskärnan har facket Public Service Alliance of Canada sitt lokala kontor.

Visst är facket ganska klimatmedvetna här, säger Joshua Paddon, förtroendevald som varit med och drivit på en grön paragraf i kollektivavtalet med staden.

— Det beror inte bara på att vi jobbar fackligt utan handlar mer om att vi är invånare här och en del av samhället. Vi i Whitehorse jobbar hela tiden för att få en miljövänligare stad.

När kommunanställda tar sig till jobbet med kollektivtrafik får de hälften av kostnaden betald av arbetsgivaren. Till och med de närmaste familjemedlemmarna omfattas av förmånen. Det är något som facket förhandlat in i kollektivavtalet för att driva på mot en utsläppssnålare stad. Joshua Paddon säger att även arbetsgivaren, staden, var positiv från start.

— Vi ville ta en ledarroll i att använda våra gemensamma resurser bättre och samtidigt minska bensinförbrukningen. Färre bilar på vägarna minskar också behovet av parkering och vägunderhåll. Klimatet var inte enda orsaken till paragrafen.

När fack och arbetsgivare förhandlar om kollektivavtal pratas det främst löner och villkor. Men även klimatfrågan kan få en given plats i diskussionerna, och till och med tas med i avtalsparagrafer. Det menar Carla Lipsig-Mumme, professor i arbetsstudier vid kanadensiska York University.

— En grön paragraf kan se ut på många olika sätt. Facket kan förhandla om miljöanpassade inköp, energieffektivitet och att arbetsgivaren ska ge de anställda kollektivtrafikkort, säger Carla Lipsig-Mumme som leder ett nationsövergripande projekt

— Adapting Canadian work and workplaces to respond to climate change — för att minska klimatpåverkan i arbetslivet.

Forskarna har i en öppen databas samlat på sig klimatparagrafer från kollektivavtal i Kanada, USA, Australien och EU. Från europeiskt håll deltar Europafackets tankesmedja European Trade Union Institute (ETUI).

Gemensamt är att paragraferna på ett eller annat sätt ska minska utsläpp och miljöpåverkan. Som i exemplet med staden Whitehorse. Eller som i en paragraf i kollektivavtalet för anställda vid Canadian Pacific Railway.

FILE - In this May 7, 2016 file photo, a wildfire burns south of Fort McMurray, Alberta. A dry and blistering hot northern Alberta is burning and doing so unusually early in the year, but thatís only the latest of many gargantuan fires on an Earth thatís grown hotter with more extreme weather. (Jonathan Hayward /The Canadian Press via AP, File) MANDATORY CREDIT

Foto: Jonathan Hayward/TT

Där fick facket igenom krav på att arbetsgivaren ska minimera miljö- och hälsoskadliga ämnen. Dessutom ska de föra samtal med leverantören om att ta fram miljöanpassade alternativ.

— Det handlar inte bara om att minska klimatpåverkan på själva arbetsplatsen utan om hela produktionskedjan. Det senare är svårare att förhandla om och lite är gjort. Vårt mål är dock att förhandlingarna ska kunna täcka allt från råmaterial och teknik till distribution och avfall, säger Carla Lipsig-Mumme.

I Kanada väcker facket ofta frågan i lokala förhandlingar. Överenskommelser sker ibland vid sidan av centrala avtalen, berättar Carla Lipsig-Mumme. Att ställa klimatkrav kopplade till själva utformningen av arbetet är nämligen en utmaning som kräver kreativa strategier från facket, enligt professorn.

— Då kan förhandlingarna komma in på arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet, en fråga som facket förlorat sedan länge. Här kan det hjälpa att arbetsgivaren ofta vill ses som miljö- och klimatmedveten.

I Kanada sker förhandlingar om kollektivavtal till största delen på lokal nivå. Oftast förhandlar facket arbetsplats för arbetsplats, berättar Lipsig-Mumme. Klimatfrågan väcks av engagerade personer lokalt.

— Medlemmar röstar om vilka paragrafer som ska förhandlas in i avtalen. Så klimatfrågan väcks vanligtvis av en passionerad medlem som mobiliserar stöd för de gröna paragraferna.

Än så länge innehåller forskarnas databas främst paragrafer från kanadensiska kollektivavtal och oftast rör de statligt anställda. Men målet är att sprida kunskapen så att arbetsmarknadens parter världen över börjar anamma tillvägagångssättet.

— I Kanada är det facket för offentliganställda som ligger i framkant. Det är vanligast vid sjukhus, skolor och universitet. Men nu vi vill att andra branscher och länder ska inspireras.

Martina Frisk