Hyrstriden hårdnar

Lönen till inhyrda slutar allt oftare i centrala tvister – och går sedan vidare. LO och enskilda förbund misstänker att arbetsgivarna försöker göra ­inhyrning billigare. Men enligt Bemanningsföretagen är det business as usual.

GFL. Tre bokstäver. Oändliga tolkningsmöjligheter.

Formellt står förkortningen för genomsnittligt förtjänstläge och utgör den mest centrala delen i bemanningsavtalet mellan Bemanningsföretagen och LO:s förbund.

Och den känsligaste.

Det handlar om vad bemanningsanställda ska tjäna när de hyrs ut. I avtalet står: ”Timlön/månadslön utges med motsvarande det genomsnittliga förtjänstläget hos jämförbara grupper hos kund.” Låter rimligt och relativt enkelt.

Men i praktiken har det visat sig vara väldigt svårt. Och det senaste året svårare än någonsin.

– När det gäller GFL-beräkningar och vilka lokala delar som ska räknas har det skett en svängning hos motparten senaste året, säger Kent Ackholt som ansvarar för avtalet på LO.

Enligt honom har ärendena i Bemanningsbranschens avtalsnämnd, som ska avgöra fall där parterna för inhyrda inte kommer överens, ökat. Någon offentlig statistik finns inte.

Nämnden är en del av förhandlingsordningen i avtalet. Och dit går fall som parterna centralt inte kommer överens om. Tanken är att nämnden ska lösa dem, för att undvika att avtalet hamnar i Arbetsdomstolen (AD).

– Antalet utslag, beslut eller rekommendationer som nämnden gjort är förbluffande litet. Vi har oftast helt olika uppfattning, säger Kent Ackholt som själv sitter med i nämnden från LO:s håll.

Där sitter också Hanna Byström, förhandlingschef på Bemanningsföretagen, som ständig arbetsgivarrepresentant. Enligt henne har tvisterna inte blivit fler.

– Det varierar men det har varit ett jämnt flöde de senaste åren. Men det är klart att det finns frågor som vi kommer att fortsätta tvista om. Vissa frågor är större och svårare.

Och även hon tar då upp GFL som den svåraste nöten att knäcka. Gång på gång. Klart är i alla fall att flera LO-förbund i år har valt att ta till domstolskortet, och skrivit stämningsansökningar till AD. IF Metall är ett exempel:

– Bemanningsföretagen har ifrågasatt GFL för att få parterna att vackla och gå med på en annan lönemodell som ska göra inhyrning billigare. Det finns ingen annan rimlig förklaring till varför vi stämt i tre mål om GFL sedan årsskiftet. Samtidigt som vi inte haft ett enda mål på 14 år tidigare.

Det säger Darko Davidovic som är förbundsjurist på IF Metall. Tvisterna har bland annat handlat om bemanningsanställda som inte fått samma ob-ersättning som de anställda på kundföretaget. Bemanningsföretagen ansåg att bolaget enbart skulle betala löner enligt riksavtalet, och inte anpassa det efter lokala överenskommelser om ob.

Totalt omfattar IF Metalls tvister 110 medlemmar.

– Någon har frågat sig om det verkligen måste vara så här. Och har fått för sig att testa det. Men man kan inte bara börja tillämpa något. Praxis är att betala ut lokala ob. Går man på riksavtalet, som är ett minimiavtal, skulle inhyrda till exempel få 19 000 kronor i månaden, medan de anställda hos kundföretaget kanske tjänar 28 000 kronor. Snacka om lönedumpning, säger Darko Davidovic.

Även Handels filar i skrivande stund på en stämningsansökan som handlar om löner hos Proffice (se mer i artikeln nedan).

– Vi ser fler tvister i dag om GFL. Det kan ju även bero på en ökad uthyrning i vår bransch eller ökad kunskap hos våra företrädare, säger Mikael Segel som är ombudsman på Handels.

Hanna Byström på Bemanningsföretagen tycker inte att stämningarna säger något.

– Stämningen i sig är bara ett led i att förmå motparten att förhandla vidare.

När det gäller stämningarna från IF Metall kom parterna under veckan överens. Ob-ersättningar och övriga lönetvister ska betalas ut till medlemmarna.

På LO anar man en baktanke hos Bemanningsföretagen. Nämligen viljan att närma sig individuella löner för inhyrda LO-arbetare.

– Ja, så uppfattar jag det, säger Kent Ackholt. Anledningen till att vi en gång tecknade avtalet var för att hålla uppe nivåerna på de and­ra avtalen. Skulle bemanningsanställda få en egen lönesättning skulle det bli ett rent lönedumparavtal. Men jag tror de får svårt att få till det.

Ska det vara neutrala löner mellan inhyrda och anställda hos kundföretag?

– Vår ingång som arbetsgivarorganisation är att följa avtalet, säger Bemanningsföretagens förhandlingschef Hanna Byström. Men vad som är neutralt i ett läge är det inte i nästa. De frågorna måste vi diskutera varje gång de dyker upp.

Vill ni ha ett avtal med individuella löner?

– Nej, inte i dag. Vi har haft det här avtalet sedan 2000 och det har blivit praxis för bemanningsföretagen. Men nu är vi inte inne i avtalsförhandlingar. Det är då de stora tillfällena ges att utveckla avtalen.

Läs också:

Icalagret: Här får inhyrda bara de tyngsta jobben

Sökes: opartisk expert på bemanningslöner