Sverige har inte infört EU:s direktiv om likabehandling mellan kvinnor och män. Det har bara två länder gjort. EU-kommissionen skärper nu tonen i frågan.

Lönegapet mellan kvinnor och män i EU:s länder sjunker sakta. För sakta, konstaterar EU-kommissionen i en rapport. Mellan 2010 och 2011 (det senaste året som finns med i rapporten) sjönk det inte överhuvudtaget.

– Principen om lika lön för lika arbete har funnits med EU-fördraget sedan 1957. Det är hög tid att det blir verklighet på arbetsplatser, säger unionens justitiekommissionär Viviane Reding i en kommentar.

Backar man till 2008 har lönegapet sjunkit med 1,1 procentenheter. Vilket främst beror krisen.

– Enda anledningen till att lönegapet blivit lite mindre är att fler män är arbetslösa. Det säger ganska mycket. Det finns ingen aktiv handling, vi står bara och stampar, säger Mikael Gustafsson (V) som är ordförande i EU-parlamentets jämställdhetsutskott.

I EU är gapet mellan kvinnors och mäns löner 16,2 procent. I rapporten räknar man om det till obetalda arbetsdagar. 59 dagar om året jobbar i sådana fall genomsnittskvinnan i unionen utan att få betalt.

Gapet varierar mellan medlemsländerna. Estlands är störst med 27,3 procent. Slovenien har det minsta med 2,3 procent. Sverige ligger inte direkt i topp med löneskillnader på 15,8 procent.

– Sverige ligger nära i snittet i EU. Vi är inte ett dugg bättre, säger Mikael Gustafsson.

Det finns en koppling mellan hög andel kvinnor på arbetsmarknaden och större lönegap, som till exempel i Sveriges fall där fler kvinnor jobbar i offentlig sektor där lönerna är lägre. Malta där­emot har ett relativt litet gap mellan kvinnors och mäns löner, sex procent, men också minst andel kvinnor som arbetar av samtliga EU-länder.

Mikael Gustafsson, som är vänsterpartist och motståndare till EU:s överstatlighet, anser att medlemsstaterna själva kan göra mer.

– Sverige kan göra tre saker omedelbart: Ge Medlingsinstitutet mer makt att tillsammans med parterna förändra den strukturella löne­diskrimineringen. Inför en mer delad föräldraförsäkring. Och se till att heltid blir norm på arbetsmarknaden.

Enligt rapporten har bara två länder, Frankrike och Nederländerna, införlivat EU:s direktiv från 2006 om att kvinnor och män ska behandlas lika i arbetslivet. EU-kommissionen kommer nu att granska övriga länder, däribland Sverige, och hotar med att gå vidare juridiskt.

Kommissionen kommer under nästa år att fokusera på att få medlemsländernas lönesystem mer öppna. Det är först när man ser lönestatistik som det går att göra något, resonerar man.

Öppenheten när det gäller löner varierar väldigt mellan de olika länderna. I Belgien, Estland, Finland, Irland, Slovakien är till exempel arbetsgivare skyldiga att redovisa löner för de anställda, för att de ska kunna se om det förekommer lönediskriminering.

I Sverige ska endast arbetsgivare med fler än 25 anställda göra det vart tredje år. Det, och andra så kallade aktiva åtgärder i diskrimineringslagen, utreds nu. Utredningen presenteras i början av nästa år.

lonegaptabell