I Berlin ägde en ljusinstallation rum för några månader sedan av konstnären Oliver Bienkowski.

En ljusprojektion mot fasaden på den amerikanska ambassaden vid Unter den Linden där alla klart och tydligt kunde läsa:

”United Stasi of America”

Efter 30 sekunder motades Bienkowski bort av en polis.

Tjugo år tidigare befann jag mig själv på samma gata, några hundra meter bort på den franska ambassaden i DDR. Jag frågade kulturattachén om vi kunde tala fritt. Han öppnade fönstret och viskade: ”Non!”

”Stasi finns överallt.”

Stasi var den analoga övervakningsstaten i sin mest raffinerade form, men dagens digitala övervakning är än mer omfattande. Tillvaron polerad till en blank metallisk yta, där allt som sticker ut är misstänkt.

”Man tar sig in i den stinna buken, tappar ur allt från telefonsamtal till mail, ja all elektronisk aktivitet överhuvudtaget.” säger Richard Wessblad, datasäkerhetschef och systemutvecklare.

”Snowden tappade ur denna buk, har man väl kommit förbi de yttre krypteringarna öppnar sig allt. Alla finns därinne. En arkitektonisk struktur av databaser uppbyggd sen 90-talet.”

I den totalövervakade staten är man aldrig ensam. Man blir någonannan någonannanstans, ser på världen genom någon annans ögon.

Informationshanteringen i det analoga övervakningssamhället var mer hierarkisk. Det var bara de högsta officerarna som hade överblicken.

Men en sak hade Stasi och dagens övervakningstjänster gemensamt. Svårigheten att sortera, skilja det väsentliga från det oväsentliga i den enorma mängd information som omger oss.

Att ta ställning till långa samtal om hur någon ska köpa mjölk eller klä på sig var lika tråkigt då som nu. Men att Sverige tekniskt sett har resurser för en heltäckande övervakning påpekades av Stasi redan 1989.

Miguili Christensen forskar om vår inställning till det övervakningssamhälle vi faktiskt lever i.

”Vi vet inte när det du lägger ut på nätet kan användas emot dig. Äldre är mer oroade än yngre som ju är födda på nätet. Men många glömmer att allt vi lägger ut finns kvar. Muslimer är mer oroade än andra. Förorten mer oroad än innerstaden.”

Enligt Richard Wessblad övervakas främst migranter och narkotikalangare.

”Men det är inte 1800-talets individ, utan människors statiska rörelser och aktiviteter i det globala konsumtions- och kontrollnätet som räknas idag. Metainformationen. Har man inget att frukta behöver man inte oroa sig.”

Men vad händer om samhället förändras, långsamt omärkligt bort från demokratin?

Så att vi en dag vaknar upp i en totalövervakad diktatur, som kontrollerar varenda kapillär.

Som känner vår fruktan och våra önskningar innan vi själva gör det.

Björn Cederberg

Läs också

Andreas Normans artikel om övervakning och New Public Management: "Från medborgare till råmaterial”.