MichaelEflerVarför är just tyskarna så kritiska till frihandelsavtal? Före den senaste förhandlingsrundan träffade Arbetet Michael Efler från kampanjen ”Stop TTIP!”.

Impulsen till ”Stop TTIP!” kom från Tyskland och har effektivt kanaliserat kritiken mot CETA och TTIP. Inte minst har kampanjen satt strålkastarljuset på frågan om investeringsskydd. Demonstrationer mot frihandelsavtalen drar vid det här laget tiotusentals deltagare. Nära en tredjedel av tyskarna uppges vara kritiska till TTIP.

Varför har motstånd mobiliserats just i Tyskland?

– Bra fråga. För det första spelar det roll att Tyskland nu för första gången har dragits inför rätta i ett skiljedomsförfarande, av Vattenfall. Det blev uppenbart för många vad som kan hända i praktiken om fler ISDS införs. För det andra finns det en lång rad kompetenta NGO:s här som arbetar med handelsteman. Men det räcker inte som förklaring. Själv är jag förvånad att många etablerade medier plockat upp temat, säger Michael Efler.

Den svenska handelskommissionären Cecilia Malmström har relaterat den tyska kritiken till den amerikanska underrättelsetjänstens avlyssningar. Men det uppfattar Michael Efler som ett försök att förminska motståndet:

– Det är inte bara Tyskland som protesterar. I Österrike pågår en intensiv debatt och parlamentet har beslutat att man är emot ISDS, likadant i Holland. Frankrikes utrikesminister har sagt nej till investeringsskydd, inte heller den belgiska regeringen är hundraprocentigt positivt inställd. I Storbritannien växer det civila motståndet. I Finland händer det saker, det rör till och med på sig i en del östeuropeiska länder, som Slovenien.

Redan i fjol hade frågan om investeringsskyddet i TTIP blivit så het att EU-kommissionen såg sig tvungen att få ut den på remiss. En överväldigande majoritet av de runt 150 000 svaren som kom in var kritiska. ”Stop TTIP!” ser det som en eftergift mot USA att EU ens fortsätter att förhandla om ISDS.

Kommissionen å sin sida understryker att en stor del av remissvaren bestod av färdigformulerade invändningar som olika NGO:s ställt till allmänhetens förfogande. Spänningsförhållandet är symptomatiskt. För kritikerna handlar frågan också om EU:s demokratiska funktionssätt.

– Det finns sedan länge ett demo­kratiskt underskott i EU. Bristande transparens är bara en aspekt, säger Michael Efler.

– CETA avhandlades bakom helt lyckta dörrar. Nu med TTIP reagerar kommissionen, men först efter påtryckningar. Andra avtal, som inte uppmärksammats lika mycket, handhas som vanligt. Vi efterlyser en grundläggande demokratisering av EU:s handelspolitik.

Unn Gustafsson

 

Läs också: