Klicka för större bild

 

I våra grannländer är arbetslösheten mycket lägre än här. Ändå sticker Arbetsförmedlingens prognoschef ut hakan: – Sverige har en av Europas ­starkaste arbetsmarknader.

Tord Strannefors, prognoschef på Arbetsförmedlingen, tycker inte heller att vi har någon anledning att vara särskilt avundsjuka på Tyskland, som under många har varit EU:s ekonomiska motor  och som under denna ekonomiska kris har en rekordlåg arbetslöshet.

– Nej, avundsjuka tycker jag inte vi behöver vara. Vi har mycket att lära av Tyskland, men vi har faktiskt en av världens starkaste arbetsmarknader.

Arbetslöshetssiffrorna säger nämligen bara en liten del om jobbläget i ett land.

En viktig siffra är hur stor andel av befolkningen som är sysselsatta. Där ligger Sverige i absoluta EU-toppen, bättre än Tyskland, Danmark och Nederländerna som alla har en lägre arbetslöshet än Sverige.

En sak som talar för den svenska arbetsmarknaden är att vi lyckats skapa kring 50 000 nya jobb om året de senaste åren. Det kan jämföras med Danmark där jobben blivit färre.

Just jobbskapandet har blivit en het politisk fråga. Den borgerliga regeringen framhöll att det var deras politik som ledde till att jobben blev fler, medan Socialdemokraterna hävdade att det berodde på att befolkningen ökade. Ju fler människor, desto fler jobb.

Det går att argumentera på båda sätten, men det som är intressant är att vi blir fler svenskar i arbetsför ålder. På många håll i Europa är det inte så. Där står befolkningsnivåerna och stampar eller ökar långsamt, vilket är ett stort EU-problem i och med att allt färre ska försörja en åldrande befolkning.

Den svenska befolkningsökningen beror främst på att vi har en nettoinvandring kring 50 000 per år.

En viktig fråga för EU-länderna är hur ungdomsarbetslösheten utvecklar sig. Där ligger Sverige sådär till. Vår ungdomsarbetslöshet ligger strax under 23 procent, lika mycket som EU-genomsnittet. Men med tanke på vår situation borde den ligga lägre. I Tyskland, Österrike och Danmark är ungdomsarbetslösheten kring hälften av den svenska.

Forskare framhåller att det finns flera tekniska förklaringar till varför de svenska siffrorna är betydligt högre än grannländernas. Samtidigt är de eniga om att vi inte lyckas lika bra som våra grannländer med övergången från skola till arbetsmarknad.

Men även om svenska ungdomar verkar ha svårare att få jobb än i grannländerna så fångas flera av dem upp av utbildningar eller jobb­åtgärder. Då forskarna jämför hur många unga som varken har jobb, åtgärd eller går i utbildning (begreppet kallas neets) så ligger Sverige bättre till än många andra länder. Här är Sverige ungefär lika bra som Tyskland och Danmark: Färre än var tionde i åldern mellan 18 och 24 befinner sig i en sådan situation.

Vid alla jämförelser mellan länder är Norge det stora undantaget. Ingen jämför sig egentligen med det rika oljelandet där arbetslösheten ligger strax under 4 procent.

Sett till EU-arbetsmarknaden i stort så talar inget för en snabb återhämtning detta år heller.

Trenden är att arbetslösheten sjunker. Jämfört med för ett år sedan har den sjunkit i 22 av 28 länder, enligt Eurostats senaste statistik.

– Men återhämtningen går i snigelfart. Det beror på att lågkonjunkturen är så djup, säger Tord Strannefors.

 

Läs också: