Vänta med böter och lugnare ton – så krossade p-vakterna fördomarna
Ilskna blickar och arga gester är vardag för många parkeringsvakter. Men i Uppsala har de jobbat med att hur de svarar när någon som parkerat fel blir arg.
– Folk säger att vi är rätt snälla ändå, säger Martin Bohlin.
Parkeringsvakter kan få ta mycket skit, men det slipper oftast Martin Bohlin och Michael Lind. Deras arbetsgrupp har jobbat mycket med bemötande – något som sedan visar sig på karmakontot.
Besvikna suckar, vilda handgester och salvor av svordomar. En gul lapp på rutan väcker inte sällan starka känslor.
Men i Uppsala får parkeringsvakterna sällan ta emot glåpord. Där har antalet incidentrapporter minskat och arbetsmiljön förbättrats under de senaste åren.
Anledningen är att arbetsgruppen lyckats krossa fördomarna kring yrket.
– Folk brukar överraskat säga att vi är ändå är ganska snälla, säger Martin Bohlin.
Inte bara böter
Han sitter bakom ratten i en bil märkt ”Uppsala parkering”. Bredvid sitter kollegan Michael Lind.
De rullar fram bland kullersten och villaområden. Svarar på frågor, hejar på gående kollegor och skriver ut ett par gula lappar.
Men att rapportera felparkerade bilar är inte deras primära arbetsuppgift. Viktigare är att finnas där för stadens invånare och jobba förebyggande med trafiksäkerheten, säger de båda parkeringsvakterna.
”Hellre fria än fälla”, är mottot.
”Det brukar räcka med att se oss”
Den som inte betalat för sig eller parkerat fel får några minuter på sig att rätta till sitt misstag innan de får böter – om det inte är en fara för andras säkerhet.
I de flesta fall är parkeringsvakternas blotta närvaro tillräcklig för att få folk att tänka till.
Bilar som står parkerade mot körriktningen och i korsningar rullar sakta i väg när deras bil närmar sig. Förare som missat att betala kommer springandes när de ser parkeringsvakterna kliva ur.
– Det brukar räcka med att de ser oss. Annars kan man alltid veva ner rutan och få ögonkontakt, säger Michael Lind.
Arbetsgruppen har jobbat mycket med bemötande. Att informera kommuninvånarna snarare än att påpeka att de gör fel.
”Kommer in på mitt karmakonto”
Många av de parkeringsvakterna ser och möter runt om i staden känner de igen. Det är boende som tackar dem för att hålla uppfarterna fria från parkerade bilar, hundägare med gulliga hundar – och en och annan återkommande felparkerare.
Arbetsgruppen har jobbat mycket med bemötande. Att informera kommuninvånarna snarare än att påpeka att de gör fel.
Kollegorna diskuterar situationer de varit med om sinsemellan och ger varandra tips på hur de kan agera när någon är upprörd.
Mycket handlar om att själv behålla lugnet, lyssna på vad de har att säga och förklara vad som gått fel – även om någon är otrevlig, säger Martin Bohlin.
– Jag brukar tänka att det kommer in på mitt karmakonto, säger han.
Och mycket riktigt – parkeringsvakternas bemötande speglas ofta i människorna de möter. Den som fått en parkeringsbot kanske är upprörd till en början, men kan – efter att ha fått situationen förklarad för sig – förstå varför den fått det.
– Ofta är de nog mest arga på sig själva, säger Martin Bohlin.
Från krogbranschen till p-vakt
Innan han började jobba som parkeringsvakt var han restaurangchef på en av stadens krogar och är van vid stökiga möten med människor.
Han tycker att det är skönt att ha mer normala arbetstider och att slippa påverkade personer på jobbet.
Men trots att det är ovanligt med otrevligheter i hans nya yrke händer det såklart, berättar Martin Bohlin – som blivit kallad för ”både det ena och det andra”.
– Då får man vara som en gås och bara låta det rinna av, säger han.
Lyssna på Knegets avsnitt om att bli utskälld på jobbet:
Chefen genomförde positiva förändringar
Många av förbättringarna i parkeringsvakternas arbetsmiljö har skett sedan 2020, då Anette Edén blev avdelningschef för Uppsala parkering.
Bland det första hon gjorde var att byta ut deras arbetskläder – från varselväst till uniform.
– Uniformen ger en stolthet och skapar en trygghet. Parkeringsvakter är tjänstemän och det bör också synas, säger hon.
Sedan några år tillbaka bär de också, förutom överfallslarm, kameror på bröstet. Enligt Anette Edén används de ”extremt lite”, men har en dämpande effekt.
– Ingen vill bli inspelad på film när man är dum, säger hon.
Färre incidenter och bättre arbetsmiljö
Men enligt avdelningschefen är bemötandet det viktigaste för att skapa en trygg arbetsmiljö.
Bland annat delar arbetsgruppen med sig av goda exempel på möten och har fått gå en utbildning för att få verktyg i hur de kan vända ett samtal åt rätt håll.
– Incidentrapporteringen har gått ner drastiskt och det handlar ju inte om att Uppsalaborna har blivit snällare, utan helt och hållet på hur vi bemöter dem, säger hon.