”Ska vara självklart att få träffa en arbetsförmedlare” – forskarens hårda kritik
Från kontor till kundtjänst. När Arbetsförmedlingen ställdes om på kort tid blev vägen till stöd längre för många.
– Statens närvaro har minskat dramatiskt, säger Anders Forslund, expert på arbetsmarknadsfrågor.
”Det är möjligt att förmedlingen inte gör ett bra jobb. Men det kan också vara så att man fått konstiga direktiv eller för lite resurser. Det blir ett omöjligt uppdrag” säger Anders Forslund, forskare och expert på arbetsmarknadsfrågor.
Det hela gick mycket fort. Plötsligt fick 4 500 anställda på Arbetsförmedlingen besked om att de varslats. Samtidigt meddelade myndigheten att mer än vartannat kontor skulle läggas ned. Snabbt gick man från 242 kontor till 132.
Besparingar, digitalisering och privatisering var ledorden. Det var januari 2019, bara månader efter att Socialdemokraterna med Stefan Löfven i spetsen vunnit valet.
– Det var mycket som hände mellan 2015 och 2019. En del av det ter sig underligt i dag. Det var en kraftig nedskärning och många kontor försvann nog snabbare än man tänkt, säger Anders Forslund, forskare och expert på arbetsmarknadsfrågor.
Slussas mellan olika handläggare
2018 hade Arbetsförmedlingen 13 700 anställda och 242 lokalkontor. I dag finns 83 fast bemannade kontor och omkring 10 000 anställda.
Ett problem Anders Forslund ser med den nuvarande verksamheten är att arbetslösa ofta kommer i kontakt med många olika handläggare. Ringer man till Arbetsförmedlingen är det slumpen som avgör vem som svarar.
Du som är arbetslös i Ystad kan hamna hos en handläggare i Luleå.
– Är man självgående behöver det inte vara ett problem, men det funkar inte för alla. Det borde vara självklart att få kontakt med en förmedlare med lokal kännedom. Det är märkligt att man gick ifrån det, säger han.
Privatisering skulle lösa biffen
Uppstyckningen var en del av januariavtalet: Myndigheten skulle effektiviseras och delar av den togs över av marknaden, genom privata jobbcoacher och utbildningar i satsningen ”Rusta och matcha”.
Exakt vad privatiseringen lett till är för tidigt att slå fast, menar Anders Forslund.
– Däremot ser man att allt mer sköts digitalt, och det funkar inte för alla. Många behöver en långsiktig kontakt med en arbetsförmedlare.
Staten drar sig tillbaka
Till Arbetsförmedlingens kontor får bara den med bokad tid komma. Vid enklare frågor hänvisas man till digitala tjänster eller servicekontor.
Men även här har staten dragit ned, mer än vart fjärde kontor planerar att stängas – flera av vilka ligger i eller i anslutning till utsatta områden där arbetslösheten är skyhög och behovet av stöd ofta stort.
– Statens närvaro har minskat dramatiskt. Man har kanske tänkt att digitala möten ska kunna ersätta lokala kontor, men många riskerar att inte få kontakt med staten alls, säger Anders Forslund.
Samtidigt handlar problemen inte bara om nedskärningar utan också om hur resurserna används. Arbetsförmedlingen får ofta öronmärkta pengar för specifika insatser, vilket begränsar handlingsutrymmet.
Ingen nöjd med förmedlingen
Pengar kan bli liggande eller behöva betalas tillbaka, samtidigt som det saknas resurser där behoven är som störst.
– Det blir ett system där man inte fullt ut kan använda sina resurser. Förmedlingen borde i större utsträckning kunna avgöra lokalt vad som fungerar och lägga pengarna där de gör mest nytta, säger Anders Forslund.
Arbetsförmedlingen har också fått kritik från andra myndigheter för ”bristande tillgänglighet.” Arbetslösa kan ibland få vänta i timmar i telefonkö, och det har rapporterats om handläggare som inte hinner med sitt arbete eller ens ta toapauser.
– Det är möjligt att förmedlingen inte gör ett bra jobb. Men det kan också vara så att man fått konstiga direktiv eller för lite resurser. Det blir ett omöjligt uppdrag, säger Anders Forslund.