”Vi kräver rätten att komma hem från jobbet levande”

Idag den 28 april uppmärksammar vi Workers’ Memorial Day över hela världen. Det är dagen som vi minns dem som dött eller skadats på jobbet.

Jag tänker på de som förlorar sin kollega, sin anhöriga, sin vän, på den tomma stolen i lunchrummet, på de som är kvar med frågan: Varför?

53 personer dog på jobbet förra året

Den omkomne skulle ju bara utföra sitt arbete. Under 2025 omkom 53 personer i Sverige när de var i tjänst på sina arbetsplatser. Det är 53 personer för mycket.

Ingen ska behöva betala med sin hälsa för att hålla Sverige rent och fungerande. Men i våra yrkesroller är ensamarbete mer regel än undantag.

När en lokalvårdare börjar sitt pass kl. 04:00, eller när en fastighetsskötare rycker ut på ett jouruppdrag mitt i natten i ett utsatt område, ökar riskerna dramatiskt.

Vi minns kollegorna vars kroppar slitits ut

Men Workers’ Memorial Day handlar inte bara om de plötsliga olyckorna. Det handlar även om tysta, långsamma döden.

De utslitna ryggarna, de kroniska eksemen från starka rengöringsmedel, belastningsskador, stress.

Idag när vi minns de som omkommit i tjänst under 2025, ska vi även minnas de kollegor som fått lämna arbetslivet i förtid, med trasiga kroppar.

Idag tänker jag extra på dig min kollega, vars axlar jag smorde med Voltaren varje morgon i en städskrubb, för att du skulle orka ytterligare en dag i din yrkesroll som lokalvårdare.

Orden du sa fastnade i mitt hjärta: ”Jag ska ju bara utföra mitt arbete.”

Den livsviktiga frågan: Är detta säkert att utföra?

Idag tänder vi ljus för de kollegor som inte längre är med oss.

Men vårt viktigaste arbete sker imorgon, ute i fastigheterna och trapphusen, i stallet, på golfbanan, saneraren som går brandvakt.

När vi är våra yrkesroller, då ska vi alltid tänka innan: Är detta säkert att utföra?

Vi kräver rätten att komma hem levande efter dagens slut. Kampen för en trygg arbetsmiljö fortsätter, varje dag, året runt.