”Hot, slag och sparkar är vardag för lärare – regeringen måste agera!”

Drygt 3 000 hot- och våldsincidenter mot skolpersonal har rapporterats i Stockholm, Nacka och Huddinges kommunala grund- och gymnasieskolor under de senaste tolv månaderna i kommunernas interna incidentrapporteringssystem.

Siffran visar på ett allvarligt arbetsmiljöproblem.

Samtidigt finns det starka skäl att anta att mörkertalet är betydande, eftersom långt ifrån alla händelser rapporteras.

Återkommande hot, slag och sparkar

Särskilt utsatt är personal i lågstadiet, inom fritidsverksamheten och inom anpassad grund- och gymnasieskola.

Där handlar det inte om enstaka händelser, utan om återkommande hot, slag, sparkar, bett, kastade föremål och andra våldsamma situationer som påverkar både fysisk och psykisk arbetsmiljö.

Enligt Arbetsmiljöverkets rapport 2024, på uppdrag av regeringen, rapporterades 1203 allvarliga händelser kopplat till hot och våld i skolmiljö 2023, det i hela Sverige.

Vid en nyligen genomförd utbildning arrangerad av Sveriges Lärare beskrev representanter från Arbetsmiljöverket läget som allvarligt och att det var ”mörka siffror”.

Anmälningssystemet fångar inte upp problemen

De redovisade statistik över antalet anmälda allvarliga arbetsolyckor och tillbud kopplade till hot och våld i skolan, där anpassade skolformer framträder som särskilt utsatta, medan grundskolanhamnade långt ned i statistiken.

Det presenterades en ofullständig och grovt felaktig bild av verkligheten.

Med stor sannolikhet, utifrån våra egna incidentrapporteringssystem, hade svensk grundskola legat högst upp på listan i antal anmälda allvarliga händelser.

Ett grundläggande problem är att dagens anmälningssystem och vägledningar inte i tillräcklig grad fångar upp den typ av hot och våld som skolpersonal dagligen utsätts för nationellt.

Sänder förminskande signaler

På Arbetsmiljöverkets och Försäkringskassans gemensamma anmälningssida för arbetsskador, anmalarbetsskada.se, ligger fokus i hög grad på allvarliga fysiska skador såsom frakturer, större blödningar och inre skador.

Det signalerar att återkommande hot, slag, sparkar och psykisk utsatthet inte alltid behöver anmälas vidare som allvarliga arbetsolyckor eller tillbud.

Hot och våld på en arbetsplats ska aldrig normaliseras och det får inte bagatelliseras om att det är barn som utsätter vuxna.

Oavsett om förövaren är en elev i förskole- eller lågstadieålder eller en äldre elev är det alltid att tolka som allvarligt.

Blir svårt att göra rätt riskbedömning

När hot- och våldsincidenter inte anmäls fullt ut till Arbetsmiljöverket blir statistiken missvisande, vilket i sin tur försvårar rätt riskbedömning, riktade arbetsmiljöinsatser och politiska prioriteringar.

Om skolans faktiska våldsutsatthet synliggjordes bättre för myndigheten för arbetsmiljö skulle beslutsfattare få ett betydligt mer korrekt underlag.

Det skulle skapa bättre förutsättningar för förebyggande arbete, resursfördelning och stöd till skolor med särskilt stora utmaningar.

Behövs konkreta åtgärder

Därför behövs nu konkreta åtgärder.

För det första bör regeringen tillföra resurser till Arbetsmiljöverket för att stärka myndighetens kapacitet att hantera anmälningar om hot och våld i skolan samt utökade inspektioner.

Vi föreslår att det inrättas en egen enhet på myndigheten kopplad till svensk skola. En sådan enhet skulle kunna fokusera på de stora utmaningar som svensk skola har när det kommer till hot- och våldsproblematik.

Åtgärderna rimmar väl med de problem vi ser i samhället, med gängvåldet och tidig rekrytering som i många fall sker i och kring skolan.

För det andra bör vägledningarna för arbetsskadeanmälan skyndsamt förtydligas, så att det klart framgår att hot och våld alltid ska tas på största allvar och anmälas korrekt, alltså som allvarlig arbetsolycka eller allvarligt tillbud.

Skolan är en av samhällets viktigaste arbetsplatser.

Allt börjar i skolan. Först när problemen med hot och våld synliggörs fullt ut kan de också åtgärdas.