”Vi behöver ett regelverk som ser hela människan – inte bara paragraferna”
En av våra arbetskamrater har precis fått ett mardrömsbesked från Migrationsverket: Han måste lämna Sverige – snarast. Beslutet är fattat enligt rådande lagstiftning. Men är det rätt?, undrar skribenten Evangelos Sioutas, klubbordförande på KLS Ugglarps, i Kalmar.
”Vi som arbetar tillsammans med vår kollega ser inte ett ärende. Vi ser en människa som gjort allt det samhället har bett honom om”, skriver Evangelos ”Vagge” Sioutas.
I den rättspolitiska debatten talas det ofta om vikten av ordning och reda, om att lagar ska följas och att systemet ska vara förutsägbart.
Det är i grunden rimligt. Men rättssäkerhet handlar inte bara om att regler tillämpas lika – det handlar också om att de leder till rimliga och rättvisa konsekvenser.
När en person som arbetat i många år, som aldrig varit frånvarande, som bidrar till sin arbetsplats och till samhället, ändå utvisas – då uppstår en spricka mellan lag och rättvisa.
Vår arbetsgivare KLS AB Kalmar i samråd med Livsklubben har under hela processen aktivt försökt bistå med kompletterande dokumentation, intyg och underlag för att tydliggöra hans anställning, närvaro och bidrag till verksamheten.
Det har handlat om att göra allt som rimligen kan krävas för att visa hans faktiska etablering och anknytning till arbetsplatsen och samhället.
Idé om inkludering
Socialpolitiken bygger på idén om inkludering: att människor som arbetar, deltar och tar ansvar också ska få en plats i samhället.
Arbetslinjen har länge varit en bärande princip i Sverige.
Den säger att arbete ska löna sig – inte bara ekonomiskt, utan också socialt. Att den som gör rätt för sig ska kunna bygga ett liv.
Men vad händer med den principen när arbete, skötsamhet och integration inte räcker?
Kan urholka tilliten till systemet
Då riskerar vi att urholka tilliten till systemet. Inte bara hos den som drabbas, utan hos oss alla som ser vad som händer.
För om reglerna inte förmår skilja mellan människor som bidrar och de som inte gör det, vad säger det om systemets förmåga att vara rättvist?
Det här är inte ett argument för att avskaffa lagar eller göra undantag på måfå.
Det är ett argument för en mer nyanserad rättspolitisk – där proportionalitet, rimlighet och mänskliga konsekvenser väger tyngre i besluten.
Det är också en fråga om samhällsekonomi och kompetensförsörjning. I en tid då många branscher skriker efter arbetskraft framstår det som motsägelsefullt att utvisa personer som redan är etablerade, arbetar och bidrar.
Vilket samhälle vill vi ha?
Men framför allt handlar det om vilket samhälle vi vill ha.
Ett samhälle där lagar tillämpas utan att ta hänsyn till konsekvenserna för människor och arbetsplatser?
Eller ett samhälle där rättssystemet klarar av att väga regler mot verklighet?
Vi som arbetar tillsammans med vår kollega ser inte ett ärende. Vi ser en människa som gjort allt det samhället har bett honom om.
Frågan är om samhället är berett att göra detsamma tillbaka.
”Jag hoppas att de som fattar besluten vågar tänka om. För bakom varje beslut finns en människa. Och ibland är det just den människan vi inte har råd att förlora.”
Jag som Evangelos (Vagge) Siutas och som klubbordförande skickar ett budskap till alla er där ute:
I Sverige ska det inte spela någon roll vad du heter eller var du är född.
Du ska ha samma möjligheter som alla andra.
Kära medlemmar och medborgare vi måste börja vakna och fråga oss vem står på tur nästa gång.
Jag tror inte på ett samhälle där vi ställs mot varandra. Jag tror på ett samhälle där vi håller ihop.