”Kommunen borde häva avtalet i Göteborgs hamn efter Erik Helgeson-konflikten”
FN:s experter slår larm om Göteborgs hamn. Kommunen har möjlighet att agera, skriver tre debattörer från bland annat Amnesty Sverige och Rättighetsjuristerna.
”Det som skett i Göteborgs hamn handlar inte om en arbetsmarknadskonflikt i snäv mening. Att godtyckligt stämpla obekväma röster som säkerhetshot har alltid varit ett verktyg för den som missbrukar sin makt”, skriver debattörerna. På bild: Erik Helgeson.
Svenska Hamnarbetarförbundet betalar ett högt pris för att ha tagit ställning mot folkmordet i Gaza.
Förbundets vice ordförande Erik Helgeson förlorade jobbet efter 20 år för att förbundet blockerat krigsmateriel till och från Israel, en blockad Arbetsdomstolen godkänt som lovlig.
Han är inte ensam. Människor i Sverige har förlorat jobb, uppdrag och sponsring för att de tagit ställning mot folkmordet.
Men i Helgesonfallet har FN:s människorättsexperter nu engagerat sig.
Skälet är att mönstret är så tydligt: först polisanmäldes Helgeson för brott mot rikets säkerhet, anklagelser som polisen omedelbart avskrev.
Sedan drevs uppsägningen igenom på en formalitet: kollektivavtalet hade löpt ut mellan två förhandlingar, och bolaget hävdade att facket stämt för sent.
Varnar för ensidiga användning
Tre av FN:s särskilda rapportörer, med uppdrag att granska yttrandefrihet, mötesfrihet respektive skydd av människorättsförsvarare, har i ett officiellt brev till Gothenburg Roro Terminal (GRT) och den svenska regeringen uttryckt oro.
De bedömer att uppsägningen verkar ha skett som en repressalie för Helgesons fackliga och människorättsliga engagemang.
De varnar för att företagets ensidiga användning av säkerhetsskäl riskerar att skapa ett prejudikat där obekväma fackliga röster tystas.
Ärendet rapporteras vidare till FN:s råd för mänskliga rättigheter.
Inte en arbetsmarknadskonflikt
Företagssidans svar var att hänvisa till en pågående rättsprocess i Arbetsdomstolen. Men FN-rapportörerna frågar inte om utgången i ett enskilt mål.
De frågar om hur ett företag kan polisanmäla en facklig företrädare med säkerhetsanklagelser som rättsväsendet avfärdar, och sedan ändå driva igenom en uppsägning.
Att frågan enbart prövas i en domstol vars domar inte kan överklagas och där intresseledamöter är i majoritet över de lagfarna domarna gör inte saken mindre oroande.
Det som skett i Göteborgs hamn handlar inte om en arbetsmarknadskonflikt i snäv mening.
Att godtyckligt stämpla obekväma röster som säkerhetshot har alltid varit ett verktyg för den som missbrukar sin makt.
Att det sker i Sverige bör bekymra alla
Att det sker i Sverige bör bekymra alla. Föreningsfriheten och yttrandefriheten skyddas av grundlagen.
Varför blockerade hamnarbetarna krigsmateriel? För att Sveriges regering inte uppfyllde sina skyldigheter.
Folkmordskonventionen kräver förebyggande agerande redan vid allvarlig risk för folkmord. Internationella domstolen slog fast att en sådan risk förelåg i januari 2024.
Ändå fördjupade regeringen det militära samarbetet med Israel. Palestinska fackföreningar har vädjat till arbetarrörelsen att agera.
Att en facklig företrädare avskedas för en laglig aktion, medan Sveriges regering blundar för folkmord, utgör en kris för Sverige som rättsstat.
Göteborgs hamn ägs av göteborgarna. Kommunfullmäktige bestämmer över hamnbolaget och kan ge det direktiv.
Hamnbolaget har i sin tur avtal med GRT som kräver att företaget följer lagen.
Det huvudsakliga avtalet löper till 2036, men om företaget bryter mot villkoren kan det finnas grund att ompröva avtalsförhållandet.
Göteborgs kommunpolitiker måste agera
Göteborgs kommunpolitiker har både ansvar och möjlighet att agera.
FN:s experter har uttryckt oro för att grundläggande rättigheter kränkts av ett företag på stadens mark.
Det finns skäl att utreda om avtalsvillkoren medger omprövning.
Kommunfullmäktige kan ge hamnbolaget i uppdrag att granska om GRT lever upp till sina åtaganden. Det är konkreta steg som kan tas redan nu.
Vi lever i en tid då auktoritära praktiker sprider sig över västvärlden. Yttrandefriheten attackeras och polisväsendet militariseras.
Protester kriminaliseras och övervåld rapporteras mot fredliga demonstranter.
I skrivande använder sig USA av folkmordsretorik med hot om att utplåna Irans civilisation. Folkmordet i Gaza har blottlagt vad som händer när folkrätten sviks.
Mänskliga rättigheter rullas tillbaka och då är det viktigare än någonsin att vi är tillräckligt många som står upp för att försvara dem.
Bara för att vi lever i mörka tider betyder det inte att utgången är given.